Elsa Fraenkel, född Rothschild (1892–1975), var en tyskfödd brittisk skulptör som växte upp i Heidelberg, Tyskland.
Elsa Fraenkels intresse för konst började redan när hon var en ung flicka. Hon föddes i en välbärgad familj i Heidelberg som stödde hennes konstnärliga begåvning. Vid 16 års ålder tog hon teckningslektioner i Bryssel. Hon deltog också i föreläsningar i konsthistoria vid Heidelbergs universitet och studerade vid Konstakademien i Karlsruhe under Friedrich Fehr (teckning) och Herman Foehri (skulptur).
År 1918, samma år som hon gifte sig med jur. dr. Georg Fraenkel, flyttade hon till Hannover, Tyskland, där maken hade sin juristpraktik. De fick två barn, Frank och Renate. Under tiden i Hannover reste Elsa Fraenkel minst en gång om året till Paris för att fortsätta sina studier under skulptören Jacques Loutchansky, och hon umgicks i konstnärskretsar med bland andra Constantin Brâncuși, Piet Mondrian, Charles Despiau, Aristide Maillol, Fernand Léger och andra.
Elsa Fraenkel började skapa byster i brons av familjemedlemmar och människor i sin omgivning i Hannover som på något sätt gjorde intryck på henne. Inga av dessa verk var beställningsarbeten bland annat verk i Hannover, Berlin, Braunschweig och Mannheim.
När Elsa och Georg Fraenkel bodde i Hannover, rörde de sig i intellektuella och konstnärliga kretsar, personer som fick stå modell för Elsas skulpturer av bland andra en matematiker (Mueller, 1932), en filosof (professor Leonard Nelson, 1924), en musiker (Musiker Kraal, 1927/29) och en konsthistoriker (Conrades, 1931). Hon träffade även familjemedlemmar och vänner till intellektuella och konstnärer. År 1927 mötte hon Mina Tobler i Heidelberg, en schweizisk pianist och älskarinna till den berömde sociologen Max Weber (som dog 1920). År 1931 träffade hon Madeleine, barnbarn till den franske poeten Stéphane Mallarmé. Mellan 1928 och 1930 träffade Elsa genom aristokraten och industrimannen Herbert von Garvens även en ung kines (1928), Kadra – en arabisk danserska (1929), och en romsk boxare (1930). Porträttet av Kadra visades i Galerie von Garvens i Hannover, ett galleri som Herbert von Garvens grundade på 1920-talet.
Fram till slutet av andra världskriget var Elsa Fraenkel mindre produktiv, men hon fortsatte att skapa skulpturer av enstaka personer hon mötte. Efter kriget ställdes många av hennes verk från Tyskland och Paris ut på flera gallerier och museer i London, däribland Leicester Galleries, Hove Museum, Ben Uri Gallery, Leighton House Museum, Stafford Gallery, Tate Gallery och Royal Academy. Hennes verk har också visats på Tel Aviv Museum, Jewish Museum i New York och Kungliga biblioteket i Köpenhamn.
Under 1950-talet var Elsa Fraenkel samtida med skulptören Dora Gordine och blev vän med Sylvia Pankhurst. De arbetade tillsammans på flera projekt. Elsa organiserade och hängde personligen upp alla Sylvia Pankhursts målningar till en utställning i London. Elsa började också få beställningar på att skulptera byster i brons och silver av kända personer utifrån fotografier.
Elsa Fraenkel flyttade till Bangalore i Indien 1970 för att bo med sin dotter och avled där 1975.