Unikt filigranskrin från 1600-talet– ett konsthistoriskt
mästerverk med internationell prägel

Auktionens enastående skrin är ett sällsynt och sammansatt konstverk som bär på ett kulturellt och geografiskt arv över flera världsdelar. Vad få kanske inte tänker på idag är hur internationell barocken var, via kolonialländer spreds stilen då föremål specialbeställdes i andra världsdelar och skickades till Europa.
Skrinet, som bär spår av både orientalisk och europeisk hantverksskicklighet – är av silver och från sent 1600-tal, tillverkat i den uråldriga och utsökta filigrantekniken. Teknikens namn härstammar från latinets filum (tråd) och granum (korn) och utmärks av intrikata mönster i tunn metalltråd, ofta förenade med små kulor och dekorativa lödningar.
Panelerna utförda i filigranteknik kan mycket väl ha sitt ursprung i Indonesien – kanske Java, Sumatra, Jakarta eller Goa i Indien – områden kända för sitt utsökta filigranarbete under perioden, ofta under indo-portugisisk eller nederländsk kolonial påverkan. Samtidigt tyder montering och vissa stildrag starkt på europeisk, sannolikt svensk, tillverkning: låsblecket, handtagen och inte minst den europeiska bottenplattan med sitt inåtriktade motiv som påminner om lock på tidens dryckeskannor. Emaljminiatyren, föreställande
Spes – hoppets dygdgestalt – med ankare är av en standardiserad typ man finner på flera föremål från tiden (se silverornamentet på Nationalmuseum, nr NMK CXV 1505).
Jämförelser med bevarade exemplar i exempelvis Skoklosters och Nationalmuseums samlingar, samt likheter med verk av guldsmeder som Rudolf Wittkopf, Johan Friedrich och Johann Heinrich Straub och Johan Ståhle, stärker hypotesen om att skrinet är sammansatt i Sverige. Wittkopfs två bägare till kung Karl XII, idag i samlingarna på Nationalmuseum, bär flera likheter med detta skrin. Bröderna Straub, ursprungligen
från Nürnberg – dåtidens europeiska centrum för filigransmide och montering – var verksamma i Karlstad och Göteborg och är kända för att ha fört tekniken till Sverige. Det är just i denna spänningsyta mellan internationell påverkan och lokal förankring som detta skrin får sin unika karaktär.
Skrinet pryds av sex gnistrande rubiner, en karneol, samt karakteristiska diamantformade lödningar – ett stilgrepp ofta kopplat till svensk tradition. De pålagda rosetterna, de gjutna figurerna och bårddekoren på lockkanten påminner om andra svenska arbeten från perioden. Motivet av Jupiter med åskvigg i handen buren av en örn, ett vanligt inslag i tyskt 1600-talssilver, adderar ytterligare lager av symbolik och kontinentala influenser.
Detta skrin saknar stämplar, vilket är vanligt för föremål av denna typ. Men just det gör det till ett spännande och eftertraktat objekt – ett föremål att utforska, diskutera och förundras över.
Ett praktexempel på 1600-talets globala hantverk – där östlig detaljrikedom möter den svenska silversmidets robusta elegans. Skrinet är i ovanligt välbevarat skick då det förvarats i sitt originalfodral som är tillverkat i furu och klätt med präglat skinn.

Bukowskis vill framföra ett varmt tack till Susann Silfverstolpe för värdefulla synpunkter i samband med katalogiseringen
av detta föremål.

Text ur Emblemata från 1608 bifogat gravyren:
The chasing goeth before the taking.
Before the deer bee caught it first must hunted bee,
The Ladie eke pursu’d before shee bee obtaynd,
Payn makes the greater woorth of oughts thats thereby gaynd,
For nothing easly goo wee do esteemed see.