Martin Schoeller

”En fotografisk närbild är kanske den renaste formen av porträtt, som skapar en konfrontation mellan betraktaren och modellen som är omöjlig i det vardagliga mötet mellan människor, eller åtminstone oartig”. Schoellers arbete betonar denna intensiva, intima och ofta utmanande koppling genom att syna den avporträtterade personen i sitt mest öppna och sårbara tillstånd och avslöja detaljer som vanligtvis är dolda för betraktaren.
Martin Schoeller, f. 1968 i München, är en av de mest kända samtida porträttfotograferna. Efter att ha studerat vid Lette-Verein i Berlin och Hamburg flyttade han till New York, där han assisterade Annie Leibovitz i fyra år innan han startade sin egen verksamhet 1996. Schoeller, som regelbundet fotar för stora tidningar och magasin, arbetade som kontraktsfotograf för The New Yorker i 13 år.
Hans berömda serie ”Close Up”, som inleddes 1998, har blivit ett av de mest betydelsefulla porträttprojekten under de senaste tre decennierna. Serien omfattar mer än 200 ledande personligheter inom politik, konst, kultur och sport och utmärks av Schoellers strikta stil: identisk belysning, identisk bildkomposition och avsaknad av retuschering. ”What you see is what you get”, har han sagt, och understryker därmed sin strävan efter en mer sanningsenlig, om än aldrig helt objektiv, form av porträttfotografi. Close Up har ställts ut över hela världen och är fortfarande central i Schoellers produktion.

2024 släpptes dokumentärfilmen “We all bleed red”, där filmaren Josephine Links följer Schoeller i hans arbete. Där får vi inte bara se hur han tar sina berömda, avskalade porträtt utan även ta del av hans tankar kring hur lika vi människor är, oavsett varifrån vi kommer – geografiskt, demografiskt och ekonomiskt.

Philip Seymour Hoffman (1967–2014) var en av de mest framgångsrika och beundrade amerikanska skådespelarna i sin generation. Hoffman, som var känd för sin extraordinära bredd och sitt engagemang för sina roller, slog igenom på 1990-talet med minnesvärda roller i ”Boogie Nights” (1997), ”Magnolia” (1999) och ”The Talented Mr. Ripley” (1999). Hans genombrott som huvudrollsinnehavare kom med ”Capote” (2005), för vilken han vann en Oscar för bästa manliga huvudroll. Han fick ytterligare Oscar-nomineringar för sina prestationer i ”Charlie Wilson’s War” (2007), ”Doubt” (2008) och Paul Thomas Andersons ”The Master” (2012).

Hoffman briljerade även på teaterscenen, både som regissör och skådespelare. Han var länge medlem i New Yorks Labyrinth Theater Company. Hoffman nominerades till en Tony Award för “True West” (2000), “Long Day’s Journey into Night” (2003) och “Death of a Salesman” (2012). Hans karriär, som avslutades i en ålder av bara 46 år, lämnade djupa spår inom både film och teater.