Miriam Bäckströms konstnärliga verksamhet kan beskrivas som en studie av hur det mänskliga psyket uppfattar förhållandet mellan bild och verklighet. De tidiga arbetena utgjordes av fotografier av avfolkade hem och öde museisalar – scenografiska uppsättningar på jakt efter sina mänskliga karaktärer. Detta intresse – för karaktärer och roller, för figurer och gestalter, för rummet och dess upplevelse – har varit av central betydelse i Bäckströms konst.

Under vintern 2002 tillbringade Miriam Bäckström ett dygn på Arkitekturmuseet i Basel för att dokumentera hur ljuset på en av museets väggar förändrades under dygnets 24 timmar. Några dagar senare lät hon återskapa museirummet, nu som en ljussatt scenografi i filmateljén Studio 24 i Stockholm. Filmfotograf István Borbás rekonstruerade rummet och återskapade ljuset utifrån fotografierna från Basel. Under scenografins uppbyggnad placerade Bäckström kameran på motsvarande plats som i rummet i Basel och fortsatte den fotografiska dokumentationen av ljusets spel över rummet. Totalt dokumenterades 29 variationer av ljus. Både den verkliga och den rekonstruerade platsen – såväl som det faktiska och det fiktiva dygnet – ingår i verket.

Bäckströms verk från denna period hör till en dokumentär tradition där hon söker upp situationer som är mer eller mindre arrangerade: någon har nyligen avlidit och kvarlåtenskapen sorteras och packas ihop; en filminspelning kräver en typisk café-miljö; ett museum vill bevara något som från början var en scenbild. Bilderna är kompromisslösa i sin direkthet men mångbottnade i sina skikt av fakta och fiktion. De är så nära det verkliga man kan komma utan att själv vara där.

Spänningen mellan saklighet och fiktion har funnits i Bäckströms arbeten ända från början och utvecklats i olika riktningar under olika perioder av hennes konstnärskap. De tidiga fotografierna av avfolkade hem och öde museisalar följdes av performativa filmiska studier som närmade sig teater. Under senare år har Miriam Bäckström återvänt till stillbildskameran och utvecklat en unik bildvävsteknik med utgångspunkt i fotografi och digitala metoder.

År 2024 invigdes det stora textilkonstverket Perfect Storm – Miriam Bäckströms platsspecifika verk för Stadshallen i Lund.

Miriam Bäckström är representerad i samlingarna på Moderna Museet, Stockholm, Museum Folkwang, Essen, Hasselbladstiftelsen, Göteborg, Museum of Modern Art, New York och Tate Modern, London.