Lena Cronqvist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Vilken hand?"
Signerad Lena Cronqvist och daterad 1990. Tempera och olja på duk 136 x 90 cm.
Proveniens
Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Bukowski Auktioner, Contemporary Art & Design, 27 april 2004, kat. nr 477.
Christies, London, Nordic Art and Design, 26 juni 2007, kat. nr 114.
Inköpt från ovan av nuvarande ägare.
Utställningar
Galleri Lars Bohman, Stockholm, 1991.
Värmlands Museum, Karlstad, "Lena Cronqvist - Retrospektiv utställning", 18 januari - 1 mars 1992, kat. nr 25.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Lena Cronqvist", 2 september - 16 oktober 1994, kat. nr 180.
Konsthallen, Göteborg, "Lena Cronqvist", 22 oktober - 10 november 1994.
Malmö Konstmuseum, "Lena Cronqvist", 27 september 2003 - 18 januari 2004.
Tikanojas konsthem, Vaasa, Finland, "Lena Cronqvist", 8 februari - 21 mars 2004.
Munchmuseet, Oslo, "Head by Head", 28 oktober 2017 - 28 januari 2018.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Lena Cronqvist" 7 mars - 29 september, 2020, kat. nr 68.
Litteratur
Ingela Lind (red), "Lena Cronqvist, Målningar 1964-1994", avbildad helsida s. 161, även omslagsbild.
Mårten Castenfors, "Lena Cronqvist", 2003, avbildad helsida s. 91.
K. Macleod, "Lena Cronqvist: Reflections of Girls", 2006, avbildad s. 63.
Karin Sidén och Catrin Lundeberg (red), "Lena Cronqvist", Prins Eugens Waldemarsuddes utställningskatalog 135:20, 2020, avbildad.
Övrig information
Lena Cronqvist valde en egen väg i en tid då många av hennes samtida konstnärer påverkades av den amerikanska abstrakta expressionismen och popkonsten. Cronqvist förblev trogen det figurativa måleriet och ett djupt personligt ämnesval, en inriktning som hon har hållit fast vid under hela sin karriär.
Hennes karakteristiska stil består av helfigursskildringar av barn, oftast unga flickor, vars till synes lekfulla scener döljer oroande, ibland groteska undertoner. I många verk interagerar barnen med dockor som fungerar som ersättare för deras föräldrar. Ibland framträder dessa i oskyldiga, dockhusliknande rollbyten som destabiliserar familjehierarkierna; i andra fall utsätts dockorna för våldsamma eller sexuellt laddade handlingar. I dessa bilder konfronterar hon ångesten och kampen i uppväxten – bekymmer som senare återkommer i Cronqvists självporträtt som äldre kvinna, där spänningen förskjuts från barndomen till åldrandets realiteter. Dynamiken har vänt: nu är det flickorna som liknar dockor, utsatta för hennes kontroll i ett spel som präglas av både brådska och befrielse.
I det aktuella verket "Vilken hand?" återvänder Cronqvist till självbiografiska reflektioner över barndomen. Kompositionen är avskalad, men atmosfären är laddad. En ensam flicka står på en strand, med ett för sin ålder ovanligt eftertänksamt och sorgset ansikte. Målningens titel anspelar på ett dolt val: flickan håller något i varje hand bakom ryggen och erbjuder den osynliga motparten framför sig endast ena handen. Kan det vara de föräldradockor som är så centrala i Cronqvists bildspråk? Trots närvaron av en katt och en hund genomsyras bilden av barnets existentiella ensamhet och melankoli. Målningen "Vilken hand?" är ett av Cronqvists mest symboliska verk – både återhållsamt och laddat, grundat i djupt personliga minnen men med en universell resonans.
Konstnär
Lena Cronqvist var en av de största svenska konstnärerna i sin generation. Hennes konstnärliga gärning omfattade måleri, skulptur, grafik och illustration. Intresset för bildkonst visade sig tidigt och ledde henne först till studier vid konstskolan i Bristol, England, och därefter till Konstakademien i Stockholm, där hon vidareutvecklade sitt måleri. Under studietiden hämtade hon inspiration från konstnärer som Francis Bacon och Edvard Munch.
Redan under 1960-talet började Cronqvist utforska teman som moderskap, kvinnors frihet och jämställdhet mellan könen. Hon tog även upp frågor om psykisk ohälsa, något som präglade delar av hennes konstnärskap. År 1965 debuterade hon med en separatutställning på Galerie Pierre i Stockholm. Genombrottet kom på 1970-talet med målningar av feministiska förortsmadonnor, där hon bröt upp och omtolkade den klassiska bilden av moderskapet. Ett av hennes mest kända verk från denna period är Trolovningen (1974), en målning föreställande Cronqvist själv tillsammans med maken, författaren Göran Tunström. Verket är en parafras på Jan van Eycks berömda 1400-talsmålning med samma titel och såldes 2016 på Bukowskis för rekordpriset 9,2 miljoner kronor.
Mellan 1990 och 1994 återkom Cronqvist ofta till motivet unga flickor, skildrade i en naivistisk stil men med en mörk underton. Efter Tunströms bortgång år 2000 målade hon flera självporträtt, där kroppen fungerade både som motiv och subjekt. Hennes konst rörde sig kring teman som barndom, kärlek, död och moderskap, ofta grundade i personliga erfarenheter men med en universell dimension. Som kontrast till de psykologiskt laddade motiven målade hon också färgstarka landskap från Bohuslän. I Kosters skärgård mötte Lena Cronqvist konstnären Inge Schiöler och fann i honom en likasinnad i kärleken till det karga landskapet. Landskapsmotiven skulle följa henne genom hela hennes karriär.
Ända fram till slutet förblev Lena Cronqvist en nyskapande konstnär. Trots sviktande syn medverkade hon våren 2024 i den stora retrospektiva utställningen Lena Cronqvist – Sex decennier på Konstakademien i Stockholm.
Cronqvists verk finns representerade på flera av Sveriges främsta museer, däribland Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum, samt i internationella samlingar.