Lena Cronqvist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
Vad kostar transporten?
Frakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Vilken hand?"
Signerad Lena Cronqvist och daterad 1990. Tempera och olja på duk 136 x 90 cm.
Proveniens
Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Bukowski Auktioner, Contemporary Art & Design, 27 april 2004, kat. nr 477.
Christies, London, Nordic Art and Design, 26 juni 2007, kat. nr 114.
Inköpt från ovan av nuvarande ägare.
Utställningar
Galleri Lars Bohman, Stockholm, 1991.
Värmlands Museum, Karlstad, "Lena Cronqvist - Retrospektiv utställning", 18 januari - 1 mars 1992, kat. nr 25.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Lena Cronqvist", 2 september - 16 oktober 1994, kat. nr 180.
Konsthallen, Göteborg, "Lena Cronqvist", 22 oktober - 10 november 1994.
Malmö Konstmuseum, "Lena Cronqvist", 27 september 2003 - 18 januari 2004.
Tikanojas konsthem, Vaasa, Finland, "Lena Cronqvist", 8 februari - 21 mars 2004.
Munchmuseet, Oslo, "Head by Head", 28 oktober 2017 - 28 januari 2018.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Lena Cronqvist" 7 mars - 29 september, 2020, kat. nr 68.
Litteratur
Ingela Lind (red), "Lena Cronqvist, Målningar 1964-1994", avbildad helsida s. 161, även omslagsbild.
Mårten Castenfors, "Lena Cronqvist", 2003, avbildad helsida s. 91.
K. Macleod, "Lena Cronqvist: Reflections of Girls", 2006, avbildad s. 63.
Karin Sidén och Catrin Lundeberg (red), "Lena Cronqvist", Prins Eugens Waldemarsuddes utställningskatalog 135:20, 2020, avbildad.
Övrig information
Lena Cronqvist valde en egen väg i en tid då många av hennes samtida konstnärer påverkades av den amerikanska abstrakta expressionismen och popkonsten. Cronqvist förblev trogen det figurativa måleriet och ett djupt personligt ämnesval, en inriktning som hon har hållit fast vid under hela sin karriär.
Hennes karakteristiska stil består av helfigursskildringar av barn, oftast unga flickor, vars till synes lekfulla scener döljer oroande, ibland groteska undertoner. I många verk interagerar barnen med dockor som fungerar som ersättare för deras föräldrar. Ibland framträder dessa i oskyldiga, dockhusliknande rollbyten som destabiliserar familjehierarkierna; i andra fall utsätts dockorna för våldsamma eller sexuellt laddade handlingar. I dessa bilder konfronterar hon ångesten och kampen i uppväxten – bekymmer som senare återkommer i Cronqvists självporträtt som äldre kvinna, där spänningen förskjuts från barndomen till åldrandets realiteter. Dynamiken har vänt: nu är det flickorna som liknar dockor, utsatta för hennes kontroll i ett spel som präglas av både brådska och befrielse.
I det aktuella verket "Vilken hand?" återvänder Cronqvist till självbiografiska reflektioner över barndomen. Kompositionen är avskalad, men atmosfären är laddad. En ensam flicka står på en strand, med ett för sin ålder ovanligt eftertänksamt och sorgset ansikte. Målningens titel anspelar på ett dolt val: flickan håller något i varje hand bakom ryggen och erbjuder den osynliga motparten framför sig endast ena handen. Kan det vara de föräldradockor som är så centrala i Cronqvists bildspråk? Trots närvaron av en katt och en hund genomsyras bilden av barnets existentiella ensamhet och melankoli. Målningen "Vilken hand?" är ett av Cronqvists mest symboliska verk – både återhållsamt och laddat, grundat i djupt personliga minnen men med en universell resonans.
Konstnär
Lena Cronqvist är född och uppvuxen i Karlstad. Konstintresset vaknade tidigt och hennes första studier ägde rum i England, vid Bristols Konstskola. Väl hemkommen därifrån upptog hon studier vid Konstfack men hon lämnar efter en tid denna institution för att gå vidare till Konstakademin då hon sökte större utrymme för att kunna utveckla sitt måleri. Just "Måleri" i ordets mer traditionella bemärkelse handlar det om när man synar Lena Cronqvists måleri. Förvisso är hon en konstnär i den stora moderna traditionen med Edvard Munch och Francis Bacon som inspirationskällor men hennes konsthistoriska referenser är många och kärleken till "hantverket" går inte att ta miste på. Lena Cronqvist är en mycket driven "kolorist" och excellerar inte sällan i de mest osannolika färgkombinationer - få har väl lyckats måla så varmt och så kallt på samma gång som Lena Cronqvist. Hennes motivvärld ter sig för många mycket utmanande och alltför privat. Hon använder ofta sig själv som modell - gärna i vardagliga situationer som laddas med skarp psykologisk karaktär. Hennes "madonna-bilder" från 1970-talet är ett bra exempel på detta. Hon vänder också våra blickar bort från det konventionella, inte minst är hennes sätt att porträttera och avbilda flickor spännande. Hos Lena Cronqvist är flickorna fula, elaka och allmänt obehagliga - en mycket stark kontrast till hur flickor vanligtvis framställs och framställts genom konsten. Under senare år har Lena Cronqvist arbetat med att utforska åldrandet med sig själv som modell - hon är en konstnär som ständigt söker nya, mycket mänskliga teman. Hon är även en mycket skicklig skulptör och flera av hennes bronsskulpturer har sålts för ansenliga summor på auktionsmarknaden. Lena Cronqvist har även en fin grafisk produktion, av vilken den s k "Strindbergsmappen" är den mest kända. Till hennes mest kända verk hör bl a "Trolovningen" - en parafras på Jan van Eycks ikonografiskt symboltyngda målning "Arnolfinis Trolovning". Det är konstnären och maken Göran Tunström som är huvudpersonerna och symboliken är minst lika tung men bär helt andra betydelser; hos van Eyck finns en hund = trogen, den är hos Lena Cronqvist ersatt med en katt = går sin egen väg!
Läs mer