Matsalsbord, Swedish Grace, 1920-tal.
Oval form på svängda ben, svartlackerat. Längd 176 cm, bredd 104 cm, höjd 76 cm. Total längd 290 cm inklusive två iläggsskivor à 38 cm.
Slitage, smärre skador och lagningar. Senare bemålning.
Proveniens
Rakel Evelina Gerholm, f. Lind (1902-1975), i gåva från Uno Åhrén under 1920-talets första hälft.
Därefter genom arv till nuvarande ägare.
Övrig information
Auktionens matsalsmöbel, bestående av ett tvådelat skåp, ett matbord samt åtta stolar, bär ett formspråk som för Åhrén är typiskt under 1920-talets första hälft, och bär tydliga likheter med det blanksvarta möblemang ritat av densamme, utfört av Gemla och utställt av David Blomberg på Göteborgsutställningen 1923. Värt att notera är också överskåpets uppbyggnad i sex fält som återkommer i det praktfulla intarsiaskåp som var del av Åhréns damsalong på Parisutställningen 1925, idag i Nationalmuseums samlingar (NMK 1/2018). Möbler ritade av Uno Åhrén och utförda under 1920-talets första hälft är synnerligen ovanliga, och föreliggande möblemang bär på en för arkitekten högst personlig historia om svunnen ungdomskärlek. Läs mer om Uno Åhrén och auktionens matsalsmöbel
Bukowskis tackar Tom Åhrén för värdefulla synpunkter vid katalogiseringen av detta objekt.
Mer om Uno Åhrén
Uno Åhrén var en svenskt arkitekt som examinerades från Tekniska Högskolan år 1919.Uno Åhrén debuterade med en bostadsinredning på "Hemutställningen" på Liljevalchs år 1917. Han var en av de tidigaste att samarbeta med Estrid Ericson på firma Svenskt Tenn. Åhrén medverkade på Världsutställningen i Paris år 1925 med en damsalong. Åhrén, som kom att bli en av funktionalismens främsta förespråkare, han arbetade endast i början av sin karriär som möbelformgivare. Det svenska sena 1920-talet präglades av Åhréns radikala tankar och idéer, han var en av de ivrigaste förespråkarna av funktionalismen, bland annat som medförfattare till skriften acceptera. Åhrén kom att främst vara inriktad på det sociala perspektivet i bostadsfrågorna. Från det sena 1910-talet och framåt deltog Uno Åhrén i en rad konstindustriella utställningar: förutom den ovan nämnda Hemutställningen 1917, Göteborgsutställningen 1923, Världsutställningen i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930 och Världsutställningen i Chicago 1933. Efter 1930 ägnade sig Åhrén huvudsakligen åt stadsbyggnadsarkitektur och stadsplanering, bland annat som stadsplaneringsarkitekt i Göteborg 1932-43 och chef för Svenska Riksbyggen under 1940-talet. Mest känd är han för sitt starka patos som pådrivande debattör i den bostadssociala frågan. För Firma Svenskt Tenn formgav han både möbler och tennföremål av mer lyxbetonad karaktär.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
Andra har även tittat på
