I början av mars 1927 for Ivarson till Italien (Rom, Florens, Fiesole) för att senare fortsätta till Cagnes, och Sydfrankrike. Under perioden nådde han sitt koloristiska klimax där djupt ultramarinblått spelade huvudrollen med rött, grönt och gult som viktiga accenter. Motiven från denna period är ständigt återkommande; himlen, havet, jorden, kvinnan och barnet. Dessa element stod för en idealtillvaro, en dröm om naturens lustfyllda härligheter.

Stubelius skriver om perioden i Cagnes: "Att Ivarsons måleri där i hög grad utvecklades, bevisar alla de vackra dukar, som finns kvar från denna tid. De flesta är små, pärlemorskimrande, blonda skildringar av staden på kullen med sina minnen från romartiden och senare tid. Ivarson har målat trädgårdarna på sluttningarna både inåt land och nedåt medelhavsstranden, tvätterskorna vid fjällbäckarnas klara vatten och deras brokiga tork i trädgårdarna, kaféerna med sina parasoller. Överallt fikonträd, mimosa och alla tänkbara blommande buskar och träd. Över alla de andra höjer sig jättehöga eucalyptus. Bakom skymtar Alperna eller Medelhavet.
Vad Ivan Ivarson njöt i denna ljuvliga natur! Han vandrade i de varma, kryddoftande dalgångarna inåt land. Hettan ångade eteriska oljor ur timjan och mynta. Han hade haft reumatisk feber och kände nu eländet bakas ur kroppen. Dagligen badade han i det blå havet och solade sig på plagen". (s. 28)

När Ivarson 1929 kom tillbaka till Sverige efter vistelsen i Frankrike och Italien, kunde han i lugnet på Stenungsön i Bohuslän låta intrycken från utlandsvistelsen sjunka in och han fann nu sitt språk och sin kolorit som vi känner igen som omisskännligt ”Ivarsonsk”.

Ivarsons skildringar är inga direkta avbildningar, snarare är målningarna fyllda av hans känslor inför naturen. Han måleri bär på en expressiv ådra och kompositionerna är intensivt skälvande i sin koloristiska styrka. Auktionens målning är ett mycket fint exempel ur Ivarsons produktion med Sydländska motiv från hans resor.