Ruf der Erde
Signerad GK. Koncipierad Darca 1925-32. Gjutarstämpel H Noack, Berlin. Patinerad brons. Höjd 71 cm.
Leo Habig, Tyskland, konstsamlare och mecenat, förvärvad direkt från konstnären.
Privatsamling, förvärvad från ovanstående dbo 1974.
Sothebys, Impressionist & Modern art, June 23, 2010, kat. nr 330.
Privatsamling, förvärvad på ovanstående auktion.
Rudolf G. Binding, Vom Leben der Plastik, Inhalt und Schönheit des Werkes von Georg Kolbe, Berlin, 1933, ett annat examplar avbildat s. 68-69.
Ursel Berger, Georg Kolbe - Leben und Werk, Berlin, 1990, nr 139, ett annat exemplar avbildat s. 333.
Georg Kolbe, 1877-1947 (utställningskatalog), Georg-Kolbe-Museum, Berlin & Gerhard Marcks-Haus, Bremen, 1997-98, nr 63, ett annat exemplar avbildat i färg s. 59.
Ruf der Erde hör till de främsta och mest sällsynta verken i Georg Kolbes oeuvre. Med utsökt känsla för form och innehåll har konstnären med stor skicklighet gestaltat den exceptionella kompositionen och på ett elegant sätt fångat såväl den starka andligheten som den fysiska rörelsen hos modellen. För Kolbe utgjorde människokroppen ett kärl för en djupare mystik som han ständigt sökte fånga i sina skulpturer.
Om sin stilistiska utveckling bort från den rent naturalistiska återgivningen skrev konstnären: ”Mina verk har inte längre sitt ursprung i naturen… Jag har kommit närmare tingens plastiska väsen och kan därmed ge den mänskliga formen större uttryckskraft” (citerad i U. Berger, op. cit., s. 66).
Enligt experten Dr. Ursel Berger är Ruf der Erde ett av de sista verken i konstnärens konstnärskap där figuren skildras ”i rörelse”, innan Kolbe inledde en ny konstnärlig fas med fokus på stående, statiska motiv. Den dramatiska hållningen och det intensiva uttrycket ger modellen en stark emotionell kraft, vilket gör detta verk till en av de mest fängslande bronsstatyerna i hela Kolbes skapande.
Ruf der Erde tillhör en upplaga om endast fyra bronser gjutna under konstnärens livstid mellan 1933 och 1937. Det finns inga postuma gjutningar av modellen, då originalgipset förstördes. De övriga tre exemplaren finns i Folkwang Museum i Essen, Georg-Kolbe-Museum i Berlin och i Rockefeller-samlingen.