"Flicka med dockor".
Stämpelsignerad a tergo. Utförd 1995. Tempera och olja på duk 162,2 x 200 cm.
Proveniens
Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Privatsamling.
Litteratur
Galleri Lars Bohman, Stockholm, "Lena Cronqvist - Flickor i New York", utställningskatalog, 28 oktober- 28 november, 1995, jämför bild s. 9.
Övrig information
Ingela Lind skriver i boken ”Lena Cronqvist – målningar 1964-1994” om Cronqvists motivkrets, hur hon har ifrågasatt konstnären som ett enhetligt skapande subjekt och ständigt vågat undersöka betingelserna för familje-, samhälls- och könsrollerna.
”På duk, via olja och tempera, experimenterar hon med koreografi och absurdistiska scenuppställningar. Hennes konst är besläktad med rituell teater. Hon går ut och in på scenen, regisserar, scenograferar och spelar själv ofta både clown och tragiska roller. Hon bygger podier, sätter ljus, byter kulisser, provar kostymer, gester, masker, inlevelse- och distanseringseffekter. […] Det är även en fråga om makt. Duken är en spelyta där hon gestaltar människans existentiella villkor.”
I auktionens målning utgör Cronqvists, vid den här tiden, så karaktäristiska rutmönster scenens fond. Framför den finns flickan, Cronqvists alter ego, med en Mamma-docka och en Pappa-docka i varsin hand. Barnet har tagit kontrollen i familjen, tvärtemot hur gängse roller brukar spelas. Barnet har nu makten över föräldrarna och kan själv bestämma spelreglerna över hur Mamma-Pappa-Barn ska fortsätta lekas. Lena Cronqvist har sagt att ”Det räcker inte att måla en flicka med två föräldrar. Det måste vara mina föräldrar för att jag ska kunna gå där.” För att magi ska uppstå under arbetets gång så måste figurerna och situationerna vara något som hon själv har upplevt, det är avgörande för målningen. Hennes ärlighet förmedlas till betraktaren, som fångar upp målningens känslolägen i sina egna tolkningar. På så vis lyckas Cronqvists verk alltid att beröra. Hon sätter någonting i rörelse hos oss, vi har alla varit små och upplevt känslor av maktlöshet, styrka, ilska och ömhet.
Cronqvists nakna måleri har givit henne en speciell plats i den svenska konsthistorien, hon är alltsedan 1970-talet en av vår tids mest uppmärksammade konstnärer. I början av 1980-talet kommer flickorna in som motiv i Lena Cronqvists bildvärld, men det är främst under åren 1990-1995 som de dominerar motiven. Hon är representerad med verk ur den motivkretsen i de flesta svenska museisamlingar samt med offentliga verk i städer som Stockholm och Karlstad.
Mer om Lena Cronqvist
Lena Cronqvist var en av de största svenska konstnärerna i sin generation. Hennes konstnärliga gärning omfattade måleri, skulptur, grafik och illustration. Intresset för bildkonst visade sig tidigt och ledde henne först till studier vid konstskolan i Bristol, England, och därefter till Konstakademien i Stockholm, där hon vidareutvecklade sitt måleri. Under studietiden hämtade hon inspiration från konstnärer som Francis Bacon och Edvard Munch.
Redan under 1960-talet började Cronqvist utforska teman som moderskap, kvinnors frihet och jämställdhet mellan könen. Hon tog även upp frågor om psykisk ohälsa, något som präglade delar av hennes konstnärskap. År 1965 debuterade hon med en separatutställning på Galerie Pierre i Stockholm. Genombrottet kom på 1970-talet med målningar av feministiska förortsmadonnor, där hon bröt upp och omtolkade den klassiska bilden av moderskapet. Ett av hennes mest kända verk från denna period är Trolovningen (1974), en målning föreställande Cronqvist själv tillsammans med maken, författaren Göran Tunström. Verket är en parafras på Jan van Eycks berömda 1400-talsmålning med samma titel och såldes 2016 på Bukowskis för rekordpriset 9,2 miljoner kronor.
Mellan 1990 och 1994 återkom Cronqvist ofta till motivet unga flickor, skildrade i en naivistisk stil men med en mörk underton. Efter Tunströms bortgång år 2000 målade hon flera självporträtt, där kroppen fungerade både som motiv och subjekt. Hennes konst rörde sig kring teman som barndom, kärlek, död och moderskap, ofta grundade i personliga erfarenheter men med en universell dimension. Som kontrast till de psykologiskt laddade motiven målade hon också färgstarka landskap från Bohuslän. I Kosters skärgård mötte Lena Cronqvist konstnären Inge Schiöler och fann i honom en likasinnad i kärleken till det karga landskapet. Landskapsmotiven skulle följa henne genom hela hennes karriär.
Ända fram till slutet förblev Lena Cronqvist en nyskapande konstnär. Trots sviktande syn medverkade hon våren 2024 i den stora retrospektiva utställningen Lena Cronqvist – Sex decennier på Konstakademien i Stockholm.
Cronqvists verk finns representerade på flera av Sveriges främsta museer, däribland Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum, samt i internationella samlingar.
För konditionsrapport kontakta specialist
Vad kostar transporten?
Frakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
