"Yxan"
Monogramsignerad EL samt signerad Evert Lundquist a tergo. Utförd 1974. Olja på duk 27 x 20 cm.
Utställningar
Moderna Museet, Stockholm, "Evert Lundquist-utställningen", 1974.
Litteratur
Moderna Museet, Evert Lundquist, utställningskatalog nr 121, 1974, verk nr 212 (Yxan I).
Eugen Wretholm, Evert Lundquist, SAK:s katalog nr LXXXVI, 1977, jämför s. 153.
Ulf Linde, Evert Lundquist - Ur ett målarliv, 1996, jämför s. 190.
Moderna Museet/Norstedts, Evert Lundquist, Utställningskatalog nr 353, 2010, jämför bokens framsida samt s. 147 (Yxan).
Övrig information
Det aktuella katalognumret “Yxan” är en syskonmålning till ett annat verk med samma titel från 1974, som ingår i samlingarna på Statens Museum for Kunst, köpenhamn. Auktionens målning har bland annat varit utställd på Moderna Museet i stockholm. Förlagan till målningen – utförd i kol på papper – donerades av Evert Lundquist till Moderna Museet samma år (inv. nr. NMH 165/1974).
Flytten 1953 från Saltsjö-Duvnäs till Kanton vid Drottningholm utgör en betydelsefull brytpunkt i Lundquists konstnärskap. Den nya miljön, präglad av stillhet och närhet till naturen, möjliggjorde en fördjupad observation av naturens förändringsprocesser, vilket i sin tur fick genomslag i hans måleri. Särskilt ljusets variationer och dess växelspel med skuggan kom att inta en central roll i hans bildvärld. Parallellt med detta utvecklades ett fördjupat intresse för vardagliga objekt, där föremål från hemmets sfär – såsom spadar, stegar, stolar och yxor – etablerades som återkommande motiv. Det är inom ramen för denna period som flera av konstnärens mest betydelsefulla verk tillkommer.
I en katalog utgiven av Sveriges Allmänna Konstförening (1977) framhåller Eugen Wretholm följande:
“Först sedan Lundquist flyttat ut till Drottningholm blev valfrändskapen med Chardin uppenbar i hans verk. Den fanns där redan tidigare, i den borgerliga livshållningen, i en strävan att åstadkomma ett “rent” måleri. Men därute i Kanton tillkom överensstämmelsen i valet av motiv. Det blev naturligt för Lundquist att meditera över och måla vad som låg närmast till hands, i ateljén och utanför huset, välkända ting som han lärt sig hålla av. Målningar som Yxan, Brödet och Potatiskrukan tillhör denna kategori.”
Denna iakttagelse kan ytterligare relateras till den tolkning som Olle Granath formulerar i samband med en utställning på Moderna Museet, ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 11 september 1974:
“Lundquist söker sig ut i naturen i ordets vidsträcktaste bemärkelse. Målar han en vilande kvinna, en man på ett fält, en kruka med penslar eller en yxa i en huggkubb så är de uppfattade på ett sätt som förtunnat associationerna till det individuella, praktiska och rationella. Isolerade framstår motiven i en ny dager färgade av en sensualism som sträcker sig bortom motivens yta och förenar dem med den omgivande jorden och luften”.
Mer om Evert Lundquist
När Evert Lundquist slog igenom 1950 som nyexpressionist hade han redan varit verksam i 30 år. Han började i den nya saklighetens anda på 1920-talet och i 1930-talets tunga expressionism, påverkad av James Ensor. Konsthistoriens giganter som Rembrandt, Chardin och van Gogh ledde honom till det pastosa måleriet, där linjer, former och färger föds samtidigt. Själv har han sagt: ”Jag trevar tills jag kommer till den punkt då det osar hett.” Lundquist skildrar det anspråkslösa, som en spade, ett ljus, en stege, ett träd, men ofta även kvinnor. Motiv som får intensitet genom starkt förenklade former, nästan upplösta av färgmassorna.
Tillsammans med Staffan Hallström, Olle Nyman, Torsten Renqvist, Sixten Lundbom och Roland Kempe tillhörde Evert Lundquist Saltsjö-Duvnäs-gruppen, en av de mer betydelsefulla konstnärsgrupperingar Sverige haft. De blev vänner under elevtiden på Konstakademien och bodde några år i Saltsjö-Duvnäs under 1940-talet. Alla rönte de stor framgång, inte minst Staffan Hallström och Olle Nyman, men allra mest Evert Lundquist, som också ställdes ut mycket internationellt.
Lundquist studerade på Carl Wilhelmsons målarskola 1924. Samma år besökte han Académie Julian i Paris innan ha fortsatte studierna på Konstakademien i Stockholm för Gösta von Hennigs, Carl Wilhelmsson och Albert Engström 1925-1931. Han blev själv professor vid Konstakademien i Stockholm 1960–1970.
Efter studierna började Lundquist skapa i en mer expressionistisk stil med beröringspunkter till Edvard Munch. Med färgen pastost pålagd, verkar konstverken skenbart handla om ett spontant måleri, men han målade tvärtom långsamt och väntade in de möjligheter som lät sig manifesteras i bilden.
Genom sitt visionära och samtidigt utmanande enkla måleri blev Lundquist en av de allra mest betydande konstnärerna i sin generation. Han representerade Sverige på Sao Paolo-biennalen, där han vann pris, och blev utvald att delta i Guggenheim International Award i New York 1964 för världens 100 bästa konstnärer, samt på Dunn International på Beaverbrook Art Gallery i Kanada och på Tate Gallery i London. Internationella museer köpte verk av Evert Lundquist och betydelsefulla internationella gallerier ville ställa ut honom, men han bestämde sig efter några år att dra sig tillbaka från den internationella konstmarknaden. Från 1953 bodde och arbetade han i en vitputsad byggnad vid Drottningholms Slott. Några år före sin död blev han totalt blind, men fortsatte ändå måla in i det sista. Huset är bevarat som Evert Lundquists ateljémuseum.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Vad kostar transporten?
Frakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
