Trädet
Monogramsignerad E.L samt a tergo signerad Evert Lundquist.. Olja på duk 55 x 33 cm.
Litteratur
Rolf Söderberg, "Evert Lundquist", 1962, jämför med kat. nr 25.
Eugen Wretholm, "Evert Lundquist", 1977, jämför s. 129 och 132.
Evert Lundquist, "Ur ett målarliv", 1996, jämför med verk s. 170 och s. 206, samt ateljéfoto s. 176-177, (parallell version av Trädet).
Moderna Museet, "Evert Lundquist", 2010, jämför med bild s. 150.
Övrig information
Utdrag ur Eugen Wretholms bok om Evert Lundquist (1977): “En gång har Lundquist verkligen tagit upp ett motiv från Drottningholmsparken. Han har ryckt ut ett alléträd ur sitt sammanhang, slagit en ring av ödslighet omkring det, förvandlat det till ett mytiskt väsen. Jag upplevde det som en naturens explosiva alstringskraft där det spränger fram ur jorden”.
Redan vid konstnärens första utställning, i Konstnärshuset i Stockholm 1934, var meningarna delade och kritikerna intog ibland diametralt motsatta positioner. Framför allt var det Lundquists mycket personliga och sällsamma kolorit, jämte en kraftfull och nästan eruptiv teknik, som man ställde sig tveksam inför. Kritikerna var dock helt ense om en sak, där fanns ett stort mått av begåvning.
Det har sagts att det i svensk konst endast är Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson som når en liknande syntes av sinnligt och översinnligt, av något som är påträngande fysiskt och samtidigt metafysiskt. Evert Lundquist är, vid sidan om Carl Kylberg, 1900-talets store romantiker inom konsten.
När Evert Lundquist lindar sitt måleri runt enstaka ting som en stol, en yxa, en tallrik eller som i auktionens målning - ett oberoende och fristående träd - använder Strindberg också den monolitiska symbolen; en havsvåg, ett sjömärke eller en blomma. Motivet, Trädet, resulterar i ett uttryck för en komprimerad ensamhet, en isolerad människas styrka i motgången.
Mer om Evert Lundquist
När Evert Lundquist slog igenom 1950 som nyexpressionist hade han redan varit verksam i 30 år. Han började i den nya saklighetens anda på 1920-talet och i 1930-talets tunga expressionism, påverkad av James Ensor. Konsthistoriens giganter som Rembrandt, Chardin och van Gogh ledde honom till det pastosa måleriet, där linjer, former och färger föds samtidigt. Själv har han sagt: ”Jag trevar tills jag kommer till den punkt då det osar hett.” Lundquist skildrar det anspråkslösa, som en spade, ett ljus, en stege, ett träd, men ofta även kvinnor. Motiv som får intensitet genom starkt förenklade former, nästan upplösta av färgmassorna.
Tillsammans med Staffan Hallström, Olle Nyman, Torsten Renqvist, Sixten Lundbom och Roland Kempe tillhörde Evert Lundquist Saltsjö-Duvnäs-gruppen, en av de mer betydelsefulla konstnärsgrupperingar Sverige haft. De blev vänner under elevtiden på Konstakademien och bodde några år i Saltsjö-Duvnäs under 1940-talet. Alla rönte de stor framgång, inte minst Staffan Hallström och Olle Nyman, men allra mest Evert Lundquist, som också ställdes ut mycket internationellt.
Lundquist studerade på Carl Wilhelmsons målarskola 1924. Samma år besökte han Académie Julian i Paris innan ha fortsatte studierna på Konstakademien i Stockholm för Gösta von Hennigs, Carl Wilhelmsson och Albert Engström 1925-1931. Han blev själv professor vid Konstakademien i Stockholm 1960–1970.
Efter studierna började Lundquist skapa i en mer expressionistisk stil med beröringspunkter till Edvard Munch. Med färgen pastost pålagd, verkar konstverken skenbart handla om ett spontant måleri, men han målade tvärtom långsamt och väntade in de möjligheter som lät sig manifesteras i bilden.
Genom sitt visionära och samtidigt utmanande enkla måleri blev Lundquist en av de allra mest betydande konstnärerna i sin generation. Han representerade Sverige på Sao Paolo-biennalen, där han vann pris, och blev utvald att delta i Guggenheim International Award i New York 1964 för världens 100 bästa konstnärer, samt på Dunn International på Beaverbrook Art Gallery i Kanada och på Tate Gallery i London. Internationella museer köpte verk av Evert Lundquist och betydelsefulla internationella gallerier ville ställa ut honom, men han bestämde sig efter några år att dra sig tillbaka från den internationella konstmarknaden. Från 1953 bodde och arbetade han i en vitputsad byggnad vid Drottningholms Slott. Några år före sin död blev han totalt blind, men fortsatte ändå måla in i det sista. Huset är bevarat som Evert Lundquists ateljémuseum.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Vad kostar transporten?
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
