Komposition
Monogramsignerad GAN. Utförd omkring 1938. Olja på duk 178 x 204 cm.
Bukowski Auktioner, Stockholm, Internationella Vårauktionen, 14 maj 1991, kat. nr 85.
Per Ekström Museet, Mörbylånga.
Stockholms Auktionsverk, Moderna kvalitén, 22 november 1999, kat. nr 602.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "GAN - Retrospektivt", 1958, kat. nr 168.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "GAN Gösta Adrian-Nilsson 1884 - 1965", 6 april - 20 maj följt av Malmö Konsthall, 29 juni - 26 augusti, 1984, kat. nr 309.
Nils Lindgren, Gösta Adrian-Nilsson, Halmstad 1949, avbildad på fotografi från konstnärens ateljé s. 183.
Liljevalchs Konsthall, "Gan Gösta Adrian-Nilsson Retrospektivt", 1958, avbildad i svartvitt med konstnären från ateljén s. 4.
Gösta Adrian-Nilsson (GAN) var en av få svenska konstnärer som studerade i Berlin före första världskrigets utbrott. I det kosmopolitiska Berlin mötte han för första gången italiensk futurism, fransk kubism och rysk expressionism. GAN fick möjlighet att studera den europeiska samtidskonsten på plats och han anammade snabbt kubismens formlära. Efter en vistelse i Köln i samband med Werkbund-utställningen kom han hem till Lund igen i augusti 1914. Konstnärligt förnyad inledde han nu det målmedvetna arbetet med att utveckla sitt eget konstnärskap. Mot slutet av decenniet övergick GAN:s kalejdoskopiska kubism i mer samlade former och sedan han i Paris hade kommit i kontakt med Fernand Léger förstärktes hans inriktning mot den syntetiska kubismen. Bland sina generationskamrater i Sverige saknade GAN likasinnade och anses därav som pionjär för den moderna svenska konsten.
Under 1930-talet, när auktionens monumentala verk är utfört, bodde Gösta Adrian-Nilsson periodvis i Stockholm, Köpenhamn och Lund och arbetade intensivt med måleri, teckning och skrivande. Konstnärligt rörde han sig mot ett mer poetiskt formspråk där han förenade kubismens och futurismens impulser med en allt friare färgbehandling.
Auktionens målning är ett fint exempel på hur GAN ständigt fortsatte att utveckla sitt konstnärskap. GAN använder sig av överlappande former och simultana perspektiv — ett tema som knyter an till både filmens språk och tidens fascination för modern teknik och rörelse. Den monumentala bilden erbjuder många perspektiv och som betraktare finner du nya element och detaljer som fascinerar ju längre du betraktar målningen.
"De berömmande recensionerna från utställningarna i Stockholm och Göteborg medförde, att GAN sent omsider nådde en uppskattning, som sträckte sig även utöver den trängre kretsen av beundrare. Han kunde sörja bättre för de sina, och han kunde tillhandla sig nya obegagnade dukar hos ramhandlaren och slapp att mödosamt rengöra och preparera sådana, som tidigare använts av andra. Efter Art concretutställningen 1930 flyttade han till Stockholm för att komma närmare händelsernas centrum. Uppe på Söders höjder vid Bastugatan skapade han sig ett eget hem, där han sedan dess har bott. Utsikten över hela Stockholm är magnifik, men han har aldrig målat den, om man undantar några rökhuvar utanför fönstret, som ett tag starkt fångade hans intresse." (Nils Lundgren, det aktuella verket avbildat s. 183 i svartvitt från konstnärens ateljé på Bastugatan 25.)
I dag framstår GANs konstnärskap tydligt som något som undandrar sig konventionella kategoriseringar och endast låter sig förstås på sina egna villkor. Museichefen Jan-Torsten Ahlstrand har med rätta kallat honom ”modernistpionjären från Lund”.
GAN:s framtidstro, trots återkommande motgångar, kommer till uttryck i slutstycket av hans företal: ”Ty kan en ny skönhet vinnas genom att en nedärvd fördom brytes, då skall denna fördom brytas, ty sådan är lagen, som den motsträviga mänskligheten i alla tider måst tvingas att lyssna till och – slutligen – med tacksamhet erkänna som gåva.”
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs merFrakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.