"Påskafton på turisthotellet"
Signerad Bror Hjorth på spännramen. Utförd 1946-1966. Olja på duk 140 x 200 cm.
Ramen utförd av konstnären.
I konstnärens ägo.
Förvärvad av nuvarande ägare under tidigt 1980-tal (deponerad till Dalarnas museum under åren 1990-2000).
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, "Bror Hjorth", mars 1947, kat. nr 1.
Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, avbildad på fotografi från konstnärens ateljé s. 92, upptagen under år 1946 i "Förteckning över viktigare konstverk av Bror Hjorth" (under titeln "Påskbal på turisthotellet").
Ulf Linde m.fl, "Möte med Bror Hjorth", 1986, avbildad på fotografi från konstnärens ateljé s. 145.
Hans-Olof Boström, "Bror Hjorth 1894-1968", 1994, avbildad på fotografi från konstnärens ateljé s. 129.
Synnöve Gahrén Annersten, Johanna Sydstrand och Hans Hammarskiöld, "Jag kan bara måla det jag älskar: en bok om Bror Hjorth och hans konst", 1994, avbildad på fotografi från ateljén i Bror Hjorths hus s. 2 samt s. 38.
Det sjuder av liv i matsalen på det anrika turisthotellet i Rättvik. Golvtiljorna knakar när dansande par sveper över rummet till glada toner, färggranna band dinglar från taket och den sprudlande stämningen går inte att ta miste på. Bror Hjorths monumentala skildring av påskaftonsbalen i Rättvik 1946 låg honom själv varmt om hjärtat och han behöll målningen i sin ägo livet ut. Nu erbjuds ett sällsynt tillfälle att förvärva ett av Bror Hjorths mest centrala verk, tillkommen när konstnären stod på höjden av sin karriär och strålande i sin gränslösa färgprakt.
Bror Hjorths betydelse för den gryende modernismen i Sverige tog verklig fart under hans tid i Paris på 1920-talet. Det var där, på avstånd från Sverige, som han inte bara utvecklade sitt konstnärskap utan också fann en djupare förankring i sig själv. ”Mitt egentliga liv, det med konsten, började vid ankomsten till Paris 1921”, skriver Bror Hjorth i ”Mitt liv med konsten”. I Paris blev han elev hos Antoine Bourdelle vid skulpturskolan på rue de la Grande Chaumière, samtidigt som han skaffade en egen ateljé i Clamart. Där arbetade han intensivt, prövade kubismens robusta formspråk och sökte fånga det som låg bortom det synliga – formens inre kärna. Mötet med Auguste Rodin gjorde starkt intryck genom dess kraftfulla uttryck, medan Vincent van Gogh, Paul Cézanne och Paul Gauguin öppnade hans blick för färgens möjligheter. Särskilt Gauguins målningar från Tahiti kom att bli avgörande, de satte igång en inre rörelse som förändrade hans sätt att se på sitt eget skapande men väckte framförallt en hemlängtan. Det exotiska blev en spegel som riktade hans blick hemåt, mot barndomens landskap och den svenska naturen han bar inom sig. ”Genom Gauguin fann jag också helt anspråkslöst ett exotiskt land för mig själv utan att det minsta anstränga mig. […] Mitt land, mitt hem, mina föräldrar, den klarblå himlen, de mörka granarna och tallarna, sjöarna och backarna, de ljusa nätterna. Alltsammans slog ut i blom för mitt inre. […] Jag behövde inte söka mina motiv någon annanstans.”
Så kom det sig att Bror Hjorth riktade sin blick mot Sverige och platserna där han kände sig hemma. Under början av 1940-talet förbättrades familjen Hjorths ekonomi avsevärt efter lyckade försäljningar, vilket möjliggjorde uppförandet av en rymlig villa och ateljé i Kåbo i Uppsalas sydvästra utkant. Sommaren 1943 flyttade Bror, hustrun Tove och sonen Ole in i den lummiga villastaden. Motiven hämtades nu nästan uteslutande från hemmet, omgivningarna kring Uppsala och familjens semesterresor till Rättvik, Leksand, Varberg, Öland och Arild. Det vackra turisthotellet i Rättvik, som lät uppföras av Wilhelmina Skogh, stod färdigt 1894 och byggdes i anslutning till järnvägsspåret. Under påsken 1946 arrangerades en storslagen bal i hotellets matsal och upplevelsen förevigades av Bror Hjorth i auktionens makalösa färgprakt. Till vänster syns konstnärens hustru Tove Hjorth dansandes i blå kjol och vit blus. Sonen Ole, iklädd brun kostym och svart fluga, för sitt sällskap mellan de färggranna banden från taket. Turisthotellet revs under 1960-talet men på svartvita fotografier från matsalen syns den karaktäristiska dekoren på väggarna och hyllan med tallrikar och stop, som även känns igen i Bror Hjorths målning.
Motivet utfördes först i en mindre skiss innan den överfördes till en betydligt större och mer detaljerad slutversion. Året efter dess tillkomst ställde Bror Hjorth ut på Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm och auktionens verk visades som första katalognummer i utställningen. Bror Hjorth behöll målningen i sin privata samling och under 1960-talet återvände han till målningen med en pånyttfödd energi. De sista åren av hans liv präglades av en enorm skaparlust och förkärlek till uppdrivna färger och skarpa kontraster. Många av hans tidigare alster omarbetades nu och fick nytt liv, däribland ”Påskafton på turisthotellet” som efter 1966 framträdde i en om möjligt ännu större färgprakt. I ett fotografi från Bror Hjorths ateljé vid denna tid syns auktionens målning stående på ett staffli, sannolikt är den just färdigställd på nytt. Bror och Margaretha, konstnärens andra hustru, omfamnar varandra kärleksfullt mitt bland Bror Hjorths färgstarka målningar och skulpturer.
Bror Hjorths konstnärskap bär på en särskild lyskraft. I ”Påskafton på turisthotellet” briljerar han och målningen blir en hyllning till det som stod honom närmast – musik, människor och en aldrig sinande livsglädje.
Bror Hjorth (1894-1968) är en av de mest betydande och uppskattade konstnärerna i svenskt 1900-tal. Han växte upp i Dalboda i Björklinge socken ett par mil norr om Uppsala. Han fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige. Bror Hjorth kom att bli målare i lika hög grad som skulptör. Han stora intryck av Bourdelle och Rodin, men han påverkades och inspirerades även av kubismen, folkkonst och afrikansk skulptur. Bror Hjorth intresserade sig särskilt för folkmusik vilket återspeglar hans motivvärld. Kombinationen av modernism och det folkliga frambringar ett unikt konstnärligt uttryck. Med sitt robusta formspråk och sina starka färger förmedlar hans konst livsglädje.
Bror Hjorth har även utfört många verk med religiösa motiv, flera av dem för kyrkor runt om i landet, bl a den väldiga Laestadiustriptyken för Jukkasjärvi kyrka. Utanför tågstationen i Uppsala finns sedan 1967 ett av Bror Hjorths kanske mest kända verk, Näckens polska. Bror Hjorts konstverk är mycket efteraktade på den skandinaviska auktionsmarknaden och betingar oftast höga summor. För några år sedan såldes den välbekanta monumentalmålningen "Kafferep vid Långsjön" för 12,5 miljoner. Enklare teckningar och skulpturer i gips eller terracotta säljs företrädelsevis på mindre auktioner.
Frakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.