"Reclining Figure Curved: Smooth"
Signerad Moore och numrerad 2/9. Koncipierad 1976. Brons. Mått inklusive metallsockel: höjd 12 cm, längd 21 cm. Undertill märkt: R.F. (R) 76. Verket är registrerat hos Henry Moore Foundation, kat. nr LH 688 cast 2.
Förvärvad från Birger Wågberg i Örnsköldsvik 1978.
Därefter i arv till nuvarande ägare.
Alan Bowness (ed.),Henry Moore Complete Sculpture Volume 5. 1974-1980, 1994, avbildad.
Henry Moore "Reclining Figure Curved: Smooth" (1976) är ett verk ur Henry Moores senare produktion och ett tydligt exempel på hans fortsatta arbete med den vilande figuren, ett motiv han återkom till under hela sin karriär. Under 1970-talet arbetade Moore nästan uteslutande genom modeller i gips eller lera som sedan göts i brons och patinerades individuellt, vilket gör att varje exemplar får små variationer i yta, ljus och ton.
Den vilande figuren var central för Moore. Han beskrev själv positionen som den mest fria av kroppens grundställningar, eftersom den inte är beroende av vertikal balans eller ett fast underlag på samma sätt som den stående figuren. I detta verk har motivet drivits långt mot abstraktion. Kroppen är inte längre uppbyggd som anatomi, utan som ett system av sammanhängande volymer där proportion, tyngd och riktning styr formen.
Skulpturen bygger på ett tydligt spel mellan massa och hålrum. De genomgående öppningarna är inte sekundära detaljer utan bärande delar av kompositionen. De bryter upp helheten och låter ljuset passera genom verket, vilket gör att skulpturen förändras beroende på varifrån den betraktas. Från vissa vinklar framstår den som tät och sammanhållen, från andra som mer upplöst och öppen.
Detta sätt att arbeta med form har rötter i Moores tidiga utbildning vid Royal College of Art, men också i hans intresse för modernism och äldre skulpturtraditioner. Han hämtade influenser från konstnärer som Pablo Picasso och Constantin Brancusi, särskilt deras sätt att förenkla och reducera form. Samtidigt var han starkt påverkad av precolumbiansk skulptur, inte minst Chac Mool-figuren, där den liggande kroppen fungerar som en stabil men symboliskt laddad form. Naturen var också en återkommande referens - särskilt stenar, ben och landskapets mjuka former.
Från 1950-talet blev brons Moores huvudsakliga material. Det gav honom möjlighet att arbeta i större skala och att låta verk produceras i upplagor, vilket gjorde hans skulpturer spridda i offentliga miljöer över hela världen. Hans internationella genombrott kom efter utställningen på Museum of Modern Art 1946, och han belönades med skulpturpriset vid Venedigbiennalen 1948. Idag finns hans verk i centrala samlingar som Tate, Guggenheim Museum och Art Gallery of Ontario.
"Reclining Figure Curved: Smooth" kan ses som en koncentration av hela detta konstnärskap. Formen är reducerad till några få grundläggande principer: balans mellan tyngd och tomrum, mellan öppet och slutet, mellan kropp och rum. Skulpturen föreställer inte en kropp i traditionell mening, utan undersöker hur en figur kan omvandlas till en självständig form i rummet - en form som hela tiden förändras i mötet med ljuset, omgivningen och betraktaren.
Henry Moore (1898-1986) var en framstående brittisk skulptör och konstnär som spelade en avgörande roll i utvecklingen av modern skulptur. Hans bidrag till konstvärlden är enastående och hans verk har haft en bestående inverkan på konsthistorien.
Henry Moore föddes i Castleford, Yorkshire, och visade tidigt en passion för konst. Efter att ha tjänstgjort i första världskriget studerade han vid Leeds School of Art och senare vid Royal College of Art i London. Det var här som han började utforska former och material som skulle komma att definiera hans konstnärliga karriär.
Moore var starkt påverkad av konstnärer som Pablo Picasso och Constantin Brancusi. Han var även intresserad av icke-västerländsk konst och skulpturtraditioner, särskilt afrikansk och oceansk konst. Dessa influenser kom att forma Moores unika stil och hans intresse för att utforska abstrakta former och den mänskliga kroppens gestaltning.
En av de mest framträdande egenskaperna i Moores verk är fascinationen för den mänskliga figuren. Han experimenterade med att abstrahera och deformera kroppen för att skapa skulpturer som uttrycker en känsla av rörelse, balans och harmoni. Hans skulpturer visar ofta rundade och organiska former, som han hämtade från naturen och landskapet runt honom.
Moore använde en rad olika material för sina verk, inklusive sten, brons och trä. Han var skicklig på att utnyttja materialens egenskaper och förmådde att ge dem en känsla av liv och rörelse. Hans skulpturer har ofta en monumental skala och en närvaro som påverkar den omgivande miljön.
Under sin karriär skapade Henry Moore också många offentliga konstverk och monument runt om i världen. Hans verk finns i parker, museer och stadsmiljöer över hela världen och har blivit ikoner för modern konst. Ett exempel är hans berömda skulptur "Reclining Figure" (1951) som finns i The Art Institute of Chicago. Detta verk har blivit en symbol för Moores stil och hans bidrag till skulpturens värld.
Henry Moores inflytande sträcker sig långt bortom hans eget arbete. Han undervisade vid flera konstinstitutioner och inspirerade en hel generation av unga konstnärer. Hans vision om att skulpturen kan vara både abstrakt och emotionellt kraftfull har fortsatt att påverka konstvärlden.
Läs merFrakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.