Porslin i dess vidaste bemärkelse var ett högt skattat gods och en statussymbol som exponerades i inredningar från 1500-talet. I Europa kring 1700 blir porslinskabinett högsta mode — inredda rum helt täckta med porslin. I Sverige tar sig detta mode formen av porslinskök, eller porslinskammare. Dessa fungerade både som en handkammare men var också statussymbol där ägaren kunde visa upp det dyrbara porslinet. Av de porslinskök som skapades i Sverige är idag de två som familjen Bielke lät inreda på Thureholm och Sturefors de mest omtalade och välbevarade.
Auktionens plateaubricka, benämnd som ”Thée bräde” i Nils Adam Bielkes bouppteckning, kommer ur den berömda servis med Bielke-Pipers alliansvapen som utfördes i Rouen för greve Thure Gabriel Bielke (1684 - 1763) och grevinnan Charlotta Christina Piper (1693 - 1727), gifta 1715. Bielke var herre till Thureholm i Södermanland, bränt av ryssarna 1719, och som han lät återuppföra efter ritningar av Carl Hårleman. Berömt är det porslinskök i två rum han där lät inreda och utrusta på 1740-talet. Intressant är att på Sturefors i Östergötland, vilket sonen Nils Adam Bielke (1724–1792) fick som fideikommiss 1752 av sin mormor Christina Piper, inreddes vid samma tid också ett rikligt porslinskök.
Viss osäkerhet har rått om var denna vapenservis först placerades. Enligt en uppgift skall delar av servisen först under 1800-talet förts till Thureholm från Sturefors.
Servisen finns ej upptagen i Thure Gabriel Bielkes Thureholmsinventarium 1752, ej heller i hans bouppteckning 1763. Första gången servisen nämns är i sonen Nils Adam Bielkes bouppteckning 1792. Då är några pjäser placerade på Sturefors men merparten tycks vara uppställda i Thureholms porslinskök, i den så kallade Mjölkkammaren. Detta kan tolkas som att Nils Adam snarare ärvde servisen direkt efter sin mor 1727 och sedan fördelade han den mellan sina två gods.