"Marie Cohn"
Signerad Zorn och daterad 1900. Olja på duk 66 x 52 cm.
Proveniens
Familjen Cohn.
Överingenjör Tore Husberg (1877-1953), Malmö/Arboga, förvärvad vid Bukowski Konsthandel i Stockholm 1938.
Därefter i arv.
Utställningar
Berlin, "Kunstausstellung der Berliner Secession", maj-oktober 1901, kat. nr 299 "Kinderporträt".
Arboga, Konstföreningen, november 1943.
Blaafarvevaerket, Modum, Norge, "Anders Zorn 1860-1920", 12 maj - 30 september 1990, kat. nr 85.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Anders Zorn", 15 september - 11 december 1994, kat. nr 80.
Göteborgs Konstmuseum, "Anders Zorn", 26 december 1994 - 26 mars 1995, kat. nr 80.
Bröhan Museum, Berlin, "Schönheit für alle - Jugendstil in Schweden", 30 september 2005 - 29 januari 2006.
Zornmuseet, Mora, "Zorns Mästerverk, Zorn 150 år", 13 maj - 14 september 2010.
Blaafarvevaerket, Modum, Norge, "Malerkongene: Anders Zorn och Odd Nerdrum", 21 maj - 25 september 2011, kat. nr 23.
Fine Arts Museum of San Fransisco, "Anders Zorn: Sweden's Master Painter", 9 november 2013-2 februari 2014.
National Academy Museum, New York, "Anders Zorn: Sweden's Master Painter", 27 februari-18 maj 2014.
Hamburger Kunsthalle, Hamburg, "Anders Zorn - Sweden's superstar", 26 september 2025 - 25 januari 2026, kat. nr 74.
Fundación Mapfre, Madrid, "Anders Zorn, Traveling the work, remembering the land", 19 februari - 17 maj 2026, kat. nr 74.
Litteratur
Friederich Pecht (red.), "Die Kunst für Alle; Malerei, Plastik, Graphik, Architektur", 16, 1900-1901, avbildad s. 470.
Tor Hedberg, "Anders Zorn - 1894-1920", 1924, s. 52, avbildad s. 51.
Christian Faerber (red.), Konst i svenska hem I: målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar2, 1942, upptagen i Överingeniör Tore Husbergs samling, nr 278, s. 196.
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, s. 399, samt upptagen i katalogdelen under år 1900.
Gerda Boëtius, "Anders Zorn, An international Swedish artist - His life and work", 1954, s. 55.
Gerda Boëtius, "Zorn - Människan och konstnären", 1960, s. 167.
Anders Zorn/Hans Henrik Brummer, "Självbiografiska anteckningar - utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer", 1982, s. 112 och 215.
Kjell Rasmus Steinsvik (red.), "Anders Zorn", Stiftelsen Modums Blaafarvevaerk, 1990, avbildad på omslaget samt s. 128.
Hans Henrik Brummer, "Till ögats fröjd och nationens förgyllning - Anders Zorn", 1994, upptagen i katalogen nr 80.
Cecilia Lengefeld, "Zorn - Resor, konst och kommers i Tyskland", 2000, s. 163, 241, avbildad färgplansch XV.
Birgitta Sandström, "Zorn - självbiografiska anteckningar", 2004, s. 171, avbildad s. 172.
Johan Cederlund, "Zorns Mästerverk", 2010, s. 138, avbildad s. 139.
Tone Sinding Steinsvik (et al.), "Malerkongene: Anders Zorn och Odd Nerdrum", Stiftelsen Modums Blaafarvevaerk, 2011, avbildad s. 25.
Johan Cederlund (et al.), "Anders Zorn - Sweden's Master Painter", 2013, avbildad plansch 71.
Markus Bertsch & Casilda Ybarra Satrústegui (red.), "Anders Zorn", 2025, avbildad s. 176.
Övrig information
Vid sekelskiftet 1900 befann sig Anders Zorn på höjden av sin internationella karriär. Efter genombrottsåren i Paris och omfattande resor i Europa och USA hade han etablerat sig som en av sin tids mest efterfrågade porträttmålare, uppskattad för sin förmåga att med teknisk bravur och psykologisk skärpa fånga sin modell.
Målningen “Marie Cohn”, utförd i Berlin hösten 1900, tillhör denna kosmopolitiska fas i konstnärskapet – en period då Zorn rörde sig obehindrat mellan Europas kulturella metropoler och porträtterade en internationell borgerlighet präglad av självsäker modernitet och social ambition.
I nära 100 år har målningen kallats ”Fröken Cohen” eller ”Fraulein Cohen”, och den unga tonårsflickans identitet hade fallit i glömska. Men så i början av 2000-talet hade hennes fyra barn känt igen deras mors porträtt på en reproduktion av målningen och kunnat identifiera henne. Deras mor hette som flicka Marie Cohn (1887-1967) och hon var dotter till innehavaren av en privatbank i Berlin. Hon kom senare att studera historia och doktorerade i Heidelberg 1913 och gifte sig året därpå med riksdagsmannen Dr. August Weber.
Den trettonåriga Marie Cohn framträder i målningen med en påfallande närvaro och intelligent blick. Zorn undviker varje form av överlastad attributik och låter istället modellens hållning, blick och kroppsspråk bära porträttets uttryck. Den återhållna elegansen i framställningen – där dräkt, ljus och bakgrund samspelar utan att dominera – är typisk för konstnärens porträttkonst. Zorns styrka låg i hans förmåga att förena representation och intimitet. Beställningsporträttet förvandlas i hans händer till en studie i individens karaktär, så även i “Marie Cohn”. Tor Hedberg menar att ”porträttet av fröken Cohen, utfört 1900 under en genomresa i Berlin, tydligen är att räkna bland hans bästa barnporträtt.”
När målningen utfördes i Berlin var staden ett centrum för finans, industri och kultur, och en mötesplats för en växande judisk och internationell borgerlighet – den krets där många av Zorns uppdragsgivare återfanns liksom hans konsthandlare Paul Cassirer. Här mötte hans nordiska sensibilitet en urban och kosmopolitisk miljö, vilket bidrog till en förfining av hans porträttstil. Zorns internationella framgång vilade i hög grad på hans sociala förmåga och hans skicklighet att navigera i dessa miljöer. Hans klientel omfattade såväl aristokrati som finanselit och politiska makthavare, och hans porträtt kom att fungera som visuella markörer för en global elit vid sekelskiftet.
I "Marie Cohn" uppvisar Zorn sin tekniska virtuositet i oljemåleriet. Hans berömda, begränsade palett – ofta reducerad till några få kulörer – möjliggör en rikedom i ton och valör som ger huden dess livfullhet och stoffligheten dess trovärdighet. Hennes vita klänning och den vita gardinen står i kontrast till det mörka håret som han kröner med en färgstark röd rosett på karaktäristiskt Zornskt manér. Han leker med ljusdunkeleffekten och får fram hennes ansiktsdrag med hjälp av sidoljus.
Penselföringen är både precis och expressiv. På nära håll framträder målningen som ett spel av fria, självsäkra penseldrag; på avstånd sammanfogas dessa till en illusion av omedelbar närvaro. Ljuset modellerar ansiktet med en nästan fotografisk precision, samtidigt som det bevarar en målerisk vitalitet.
Zorn intar en särställning: hans konst är varken fullt ut akademisk eller modernistisk, utan präglas av en pragmatisk virtuositet där hantverksskicklighet och omedelbar visuell effekt står i centrum. Det är denna syntes som gjorde honom till en av sin tids mest framgångsrika porträttörer. Verket förenar teknisk briljans med psykologisk skärpa och vittnar om konstnärens förmåga att i en och samma bild förena social representation och individuell närvaro. Med en gedigen utställningshistorik som tar avstamp redan 1901 då den visades i Berlin, och så sent som denna vår i Madrid, visar Zorns ljuvliga ”Marie Cohn” upp vår svenska virtuosa målare när han briljant fångat henne hösten 1900 på sin duk.
Mer om Anders Zorn
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Vad kostar transporten?
Frakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.
