När Helene Schjerfbeck spenderar sin sista tid i livet på Saltsjöbadens Grand Hotell utanför Stockholm, kan hon blicka tillbaka till ett liv som genomsyrats av en längtan och dedikation till måleriet. Hela hennes liv var det drivkraften, och tack vare mötet med den finlandsvenske konsthandlaren Gösta Stenman, kunde hon också fokusera på sitt konstnärskap, medan han hjälpte henne att försörja sig på det. Det han också bidrog till var att sprida och uppmärksamma hennes konst så att hon än idag måste framhållas som en av våra främsta nordiska konstnärer. Hon räknas till Finlands mest betydande modernister då hon utvecklade ett helt eget modernt uttryck genom att i sina målningar successivt skala bort allt överflödigt. Helt nyligen lyftes hon på nytt och hyllades på en stor utställning vid det anrika The Metropolitan Museum of Art i New York.

När Gösta Stenman först upptäckte Schjerfbeck på 1910-talet var hon relativt okänd, levde isolerat och hade länge stått utanför den offentliga konstscenen. Stenman såg i henne en unik konstnär med exceptionell modernistisk potential och blev snabbt hennes viktigaste förmedlare. Förhållandet mellan Helene Schjerfbeck och konsthandlaren Gösta Stenman är ett av de mest betydelsefulla konstnär–gallerist-samarbetena i nordisk konsthistoria – professionellt, komplext och djupt präglat av ömsesidigt beroende.
Stenman tog aktivt ansvar för hennes försörjning genom att köpa och beställa verk, ordna utställningar i Helsingfors, Stockholm och internationellt, samt introducera henne för en ny samlarpublik. Det var också han som övertalade henne att börja arbeta grafiskt. Med tiden blev han hennes främsta ekonomiska stöd, och deras samarbete utvecklades till ett nästan exklusivt arbetsförhållande som kom att forma slutskedet av Schjerfbecks långa karriär.

Med Stenmans försorg evakuerades Schjerfbeck under andra världskriget till den lilla staden Loviisa 1941. Året därpå förflyttades hon till Sverige. Som alltid sökte Schjerfbeck sina modeller i närområdet, gärna personer med spännande och karaktärsfulla drag. Krigets mörker låg tungt över var persons medvetande och sinne vid den här tiden. Auktionens ”Flickprofil, lockar”, en titel som bilden fått hos Stenman som inventerade och tog tillvara på allt material från sin gunstling, visar en ung mörkhårig kvinna i profil. Målningen tilldelades numret 6052, vilket tydligt antecknades i Stenmans register som fanns i konsthandeln på Storgatan i Stockholm, liksom på målningens spännram – några siffror som alltid inringades. Auktionens intagande oljemålning, visar prov på Schjerfbecks sena och mogna alldeles egna modernism. De djärva penseldragen har medvetet placerats, parallellt tillåts duken effektfullt lysa igenom bitvis. Den djupröda munnen blir en accent.

Helene Schjerfbeck gick ur tiden den 23 januari 1946, och året därpå avled Gösta Stenman. Hans hustru, Bertha Stenman, drev Stenmans konstsalong vidare och fortsatte att ställa ut Schjerfbecks verk i Stockholm och internationellt.