Ur Ovidius Metamorfoser, II.

Tobias Verhaecht (1561–1631) var en flamländsk målare, mest känd för sina fantastiska landskapsscener, ofta fyllda med dramatiska berg, slingrande floder och fantasifulla vyer. Han föddes i Antwerpen och arbetade under den sena renässansen, en period då konstnärer i Flandern ofta kombinerade observation av naturen med idéer från italienska och tyska landskapstraditioner.

Verhaecht var särskilt influerad av italienska “Weltlandschaften” – vidsträckta, idealiserade landskap med små mänskliga figurer som levandegör scenerna. Hans målningar kännetecknas av minutiös detaljrikedom, symmetriska kompositioner och en nästan mytisk atmosfär. Bergen är ofta överdrivna i proportion och ger ett drömlikt, nästan teatralt intryck, medan floder och stigar leder blicken djupt in i bilden.