Katt och sädesärla
Signerad Bruno Liljefors och daterad 1893. Olja på duk 71 x 106 cm.
Redaktör Knut Heje (1852-1942), Oslo.
Direktör S. Sjöström, Stockholm.
Direktör Erik Sjöström, Stockholm.
Bukowski konsthandel, Stockholm 1959.
Privatsamling, Sverige.
Dr K. E. Russow, "Bruno Liljefors. En studie", 1929, avbildad på helsida i färg s. 81.
Catharina Lundegårdh, "Naturens språk. Bruno Liljefors och hans värld", 2022, avbildad i svartvitt s 101, med titeln "Katten Jeppe med byte, en sädesärla".
Sommarsolen breder ut sitt varma ljus över det uppländska landskapet. Mitt bland blommande prästkragar vilar katten efter en lyckad jakt – en scen som påminner om att livet i naturen ytterst handlar om överlevnad. Detta synsätt blev centralt i Bruno Liljefors konstnärskap under 1880- och 1890-talen, en tid då Darwins utvecklingslära och tankarna om kampen för tillvaron präglade samtidens idévärld. För Liljefors var naturen inte endast vacker och harmonisk, utan också en plats där liv och död ständigt samexisterade.
Auktionens målning ”Katt och sädesärla” utfördes sommaren 1893, under en av Liljefors mest framgångsrika perioder. Efter studieresor i Europa hade han slagit sig ner i Kvarnbo utanför Uppsala och utvecklats till en av sin tids mest lovande och nyskapande svenska konstnärer. Han kom att bli en central gestalt inom friluftsmåleriet och ägnade sitt liv åt att skildra den svenska naturen och dess fauna med en ovanlig närvaro och precision. Genom sitt direkta möte med djurlivet kunde han återge rörelse, ljus och stämning med snabb och säker penselföring.
Katten blev ett av Liljefors mest betydelsefulla motiv och ett djur han kände en särskild samhörighet med. Som ung hade han tillbringat mycket tid med att teckna och studera djurens anatomi och rörelser. Han fascinerades särskilt av kattens smidighet, styrka och balans – egenskaper som han själv eftersträvade och som inspirerade honom till ett aktivt liv ute i naturen. En katt som låg honom särskilt nära hjärtat var Jeppe. Han blev hans bästa vän, en trogen följeslagare som ofta blev modell i några av konstnärens allra mest enastående och älskade verk. För att kunna avbilda djuren trovärdigt sökte han närma sig dem på deras egna villkor. Han rörde sig genom skogar och marker ur djurens perspektiv och lät detta synsätt prägla sina kompositioner, som ofta upplevs som spontana utsnitt ur naturen själv. Även japanska träsnitt och den samtida japonismen påverkade hans bildspråk och sätt att komponera sina motiv.
Liljefors skildrade dock aldrig djurlivet som idylliskt eller romantiserat. För honom var jakten och kampen mellan djuren en självklar del av naturens ordning, inte något grymt eller moraliskt laddat. Till skillnad från många andra konstnärer under samma tid förmänskligade han inte sina djurmotiv. I stället lät han betraktaren själv uppleva dramatiken, stillheten eller spänningen i scenerna.
I målningen ”Katt och sädesärla” framträder katten både som rovdjur och livsnjutare. Den ligger avslappnat i sommarvärmen men är samtidigt vaksam och redo att reagera på ett ögonblick. Den blommande maskrosen med sköra fröställningar som när som helst kan föras bort av vinden kan tolkas som symbol för livets förgänglighet. Här finns ingen sentimentalitet och inget tillrättalagt – endast naturens egen rytm och dess obevekliga villkor. Genom sin närvaro i motivet och sin djupa förståelse för djurens värld lyckades Bruno Liljefors skapa naturskildringar som än idag saknar motsvarighet inom svensk konst.
Bruno Liljefors är den svenske konstnären som förknippas med natur- och djurmotiv, särskilt i dramatiska situationer. Liljefors konstnärliga bana startade med studier vid Konstakademin 1879, och fortsatte 1882 i Düsseldorf där studierna kretsade kring djurmåleri. Därefter gick resan vidare till Venedig, Rom, Neapel, Paris och Grez. Väl återkommen till Sverige började han teckna och måla djur, särskilt katter och småfåglar i litet formatet, från början i intimt samspel med naturen. Han övergick sedan till bredare skildringar av vilda djur och natur, av havsutsikter med sjöfågel och av dramatiska scener med kamp mellan rovfåglar och olika villebråd.
Liljefors betraktas som vårt lands främste djurmålare med en mycket stor produktion, men han var även verksam som skulptör och en ivrig jägare. Liljefors skildrade, i motsats till det samtida "idylliska" djurmåleriet, djurens vardag med fokus på rörelse, anatomi och deras anpassning till landskapet. Det är här som storheten i hans måleri ligger, i förmågan att med stor skärpa visa djuren i dess rätta miljö. Detta har han ibland uppnått genom jakt och observation av levande, men i vissa fall också döda djur. Kända konstverk är målningarna "Rävfamilj" (1886) och "Havsörnar" (1897), samt skulpturen "Lek" (1930) vid Stockholms Stadion. Han utförde även fondmålningarna till det konstgjorda landskapet vid Biologiska Museet i Stockholm invigt 1893. En mer okänd sida av Bruno Liljefors är hans karriär som varietéartist och elitgymnast med barr som specialitet. Liljefors är främst representerad på Nationalmuseum, Waldemarsudde och Thielska galleriet i Stockholm.
Frakt kan endast beställas genom att kontakta specialdelivery@bukowskis.com.