Bukowskis presenterar stolt "Ser III No. 5" , ett ytterst betydelsefullt abstrakt verk av Hilma af Klint, den banbrytande svenska konstnären vars visionära konstnärskap på ett genomgripande sätt har omformat den moderna konstens historia.

Det är särskilt sällsynt att ett icke-föreställande verk ur konstnärens produktion når auktionsmarknaden. Merparten av konstnärens nonfigurativa verk förvaltas i dag av Stiftelsen Hilma af Klints Verk, vilket gör förekomsten av ett abstrakt verk på den öppna marknaden sensationellt. Endast två abstrakta målningar har tidigare sålts på auktion, för över tre decennier sedan.

Introduktion

Hilma af Klint (1862–1944) intar i dag en särställning i den internationella konsthistorien. Under sin livstid befann hon sig i stor utsträckning utanför den etablerade konstscenen, samtidigt som hon utvecklade ett särpräglat abstrakt bildspråk. Hennes konstnärskap växte fram i mötet mellan andlighet, naturvetenskap, filosofi och konstnärlig form, där geometriska former, symboler och färgfält kom att bära idéinnehåll bortom det föreställande.

af Klints abstrakta måleri från 1906 och framåt placerar hennes verk tidigt i historien om den moderna abstraktionen. Samtidigt formades 1900-talets konsthistoria i hög grad av offentlighet: utställningar, manifest, internationella nätverk, undervisning och publicerade teorier. Kandinsky exempelvis ställde ut, publicerade texter och undervisade. Hilma af Klint, däremot, höll huvuddelen av sitt abstrakta arbete utanför offentligheten. Det skulle dröja mer än 40 år innan hennes abstrakta måleri presenterades på utställningen ”The Spiritual in Art: Abstract Painting 1890 – 1985” på Los Angeles County Museum of Art 1986.

Auktionens målning ”Ser III No. 5”, var ett av de verk som lånades ut av Stiftelsen Hilma af Klints Verk till denna nu legendariska utställning. af Klints måleri vållade sensation på utställningen, trots att så lite var känt om hennes konstnärskap. Det internationella intresset för konstnärens liv och gärning har sedan dess ökat lavinartat.

En sökare

Hilma af Klint tillhörde en av de första generationerna kvinnor som utbildades vid Kungliga Konstakademien i Stockholm. Under åren 1882 – 1887 studerade hon bland andra för August Malmström och Georg von Rosen. Hennes tidiga konstnärskap var förankrat i akademins traditioner och omfattade framför allt porträtt, landskap, botaniska studier och beställningsarbeten.

Under det sena 1800-talet präglades det västerländska samhället av snabb industrialisering och vetenskaplig utveckling, samtidigt som nya former av andligt och religiöst sökande växte fram. af Klints intresse för andevärlden utvecklades tidigt och sammanföll med en bredare europeisk fascination för spiritism, teosofi och esoteriska idéströmningar.

Teosofin utgick från föreställningen om en bakomliggande enhet mellan olika religioner, vetenskapliga kunskaper och kosmiska principer. För af Klint blev dessa idéer en viktig del av den begreppsvärld som genomsyrade hennes konstnärskap.

Målningarna till Templet

På Konstakademin lärde Hilma af Klint känna Anna Cassel. År 1896 bildade de tillsammans gruppen "De Fem" med Sigrid Hedman, Cornelia Cederberg och Mathilda Nilsson. Gruppen hade regelbundna andliga sammankomster och uppfattade sig stå i kontakt med andliga väsen som de kallade De Höga. af Klint upplevde att hon genom kontakten med De Höga fått i uppdrag att utföra ett omfattande konstnärligt arbete: ”Målningarna till Templet”. I och att detta arbete påbörjades 1906 genomgick hennes konst en radikal förändring. Från det föreställande måleriet utvecklade hon nu ett helt omdanande abstrakt och symboliskt formspråk.

I den tidiga delen av arbetet intog af Klint en medierande roll i skapandeprocessen. Mellan 1906 och 1915 tillkom en omfattande svit av färgstarka målningar på stora dukar, där abstrakta former, färger, bokstäver och symboler organiserades i komplexa visuella system. Hon arbetade metodiskt och i serier uppdelade i tematiska och formella grupper där olika sidor av den kosmiska och mänskliga utvecklingen utforskades. Arbetet hölls inom en begränsad krets och verken visades endast för några få invigda. Idag är "Målningarna till Templet" vida kända och anses utgöra konstnärens mest betydelsefulla arbete.

Den osynliga verkligheten

Abstraktionen var för Hilma af Klint ett medel för att undersöka en osynlig verklighet. I detta avseende finns beröringspunkter med andra tidiga abstrakta konstnärer, däribland Kandinsky, Malevitj och Mondrian, som på olika sätt sökte förena det abstrakta formspråket med andliga eller filosofiska föreställningar.

Efter ”Målningarna till Templet” fortsatte af Klint att undersöka innebörden av de budskap och symbolsystem som hon uppfattade som förmedlade genom den andliga kontakten. Hon lät bygga en ateljé på Munsö, nära barndomshemmet på Adelsö i Mälaren, där hon samlade ”Målningarna till Templet”. I sitt konstnärliga skapande sökte hon mening i det hon hade skapat. Vid flera tillfällen sökte hon vägledning hos Rudolf Steiner, den österrikiske filosofen och senare grundaren av den antroposofiska rörelsen. Relationen till Steiner kom att bli betydelsefull för hennes fortsatta konstnärliga och andliga utveckling.

En ny fas - den sista serien i olja på duk

När af Klints mor avled 1920 inleddes en ny fas i hennes liv. Hennes mors sköterska, Thomasine Andersson, har blivit en nära vän och partner. Tillsammans har de arbetat på den botaniska serien ”Blommor, Mossor, Lavar” där växterna återgivits naturalistiskt med ett diagram över dess essens. Diagrammen tar nu allt större plats i af Klints abstrakta produktion.

Under några intensiva månader i början av 1920 skapade hon 85 djärva geometrisk-abstrakta verk i en mindre, mer intim skala, däribland ”Ser III No. 5”, som presenteras på denna auktion. Verken kan ses som noggranna och mycket personliga tolkningar av Rudolf Steiners rosenkreuziska läror och den teosofiska doktrinen om en gemensam sanning som ligger till grund för världens religioner, filosofier och vetenskaper.

Konsthistorikern och Hilma af Klint-experten Åke Fant har beskrivit hur af Klint arbetade intensivt under en kort period och skapade en ny målning nästan varje dag. Samtidigt var hon livligt sysselsatt med att studera atomen i förvandling och växternas astrala aspekt. Genom sina samlade inre upplevelser av dessa fenomen uppfattade hon de former som framträdde och ändrade gestalt på dukarna.

Geometriska figurer i form av trianglar, cirklar och rektanglar samverkar i skiftande konstellationer med symboler och tecken, däribland korset och tolkningar av Teosofiska samfundets sigill. Tillsammans utgör dessa geometriska motiv och konstnärens noggranna blyertsanteckningar ett högst personligt visuellt lexikon, genom vilket hon utforskar de osynliga strukturer som ligger till grund för den synliga världen.

Den 12 mars 1920 har af Klint slutfört ”Ser VIII No. 5”, det sista abstrakta verk i olja på duk som hon skapade. Efter ett uppehåll på drygt ett år lämnade hon den geometriska abstraktionen bakom sig och reste till Dornach i Schweiz, där Rudolf Steiner hade etablerat ett centrum för den antroposofiska rörelsen. Hilma af Klint övergick därmed under sina sista år till ett friare och mer upplöst akvarellmåleri i antroposofernas anda.

Återupptäckt och omvärdering

Hilma af Klints position i den tidiga abstraktionens historia har successivt omvärderats. 1986 visades auktionens målning ”Ser III No. 5”, på den omtalade utställningen ”The Spiritual in Art – Abstract painting 1890 – 1985” på Los Angeles County Museum of Art. Det blev starten på återupptäckten av Hilma af Klints konstnärskap.

Den stora utställningen ”Hilma af Klint: Abstrakt pionjär” 2012 på Moderna Museet i Stockholm, initierad av Daniel Birnbaum, museets dåvarande chef, blev en av de mest framgångsrika utställningarna i museets historia. År 2018 presenterade Solomon R. Guggenheim Museum i New York ”Hilma af Klint: Paintings for the Future”. Utställningen lockade en rekordpublik på över 600 000 besökare.

I dag är Hilma af Klint etablerad som en central referenspunkt i studiet av den tidiga abstraktionen. Hennes banbrytande konstnärskap har berört och fascinerat museipubliken världen över och hennes oeuvre har samtidigt blivit föremål för en omfattande internationell utställnings- och forskningsverksamhet.