Bukowskis har fått förtroendet att sälja delar av samlingarna av konst och antikviteter efter Wivica Ankarcrona Borell (1935-2019).

Grunden till samlingarna lades av konteramiralen Sten Ankarcrona (1861-1936) som under tjänstgöring som officer i franska flottan 1885-89 fick upp ögonen för asiatisk konst, framförallt japansk. Samlingarna utökades sedan under senare resor framförallt på 20-talet.

Från 1911 installerade sig familjen i en herrgårdsliknande etagevåning vid Sturegatan i Stockholm. Det eleganta hemmet dokumenterades i tidskriften Svenska Hem i Ord och Bild, 1928 där också sommarhuset med japanska trädgårdar och ett komplett japanskt hus skapats. Reportaget ger en inblick från samlandets guldålder och på det omfång den med tiden så berömda japanska samlingen hade. Gästboken över besökare innehåller såväl kung Gustaf VI Adolf som Japans kronprins (senare kejsare) Akihito.

Sonen advokat Sten S:son Ankarcrona (1904-1981) fortsatte samlandet, bland annat svenskt 1700-tal som väl kompletterade gamla arv där namn som Bergenstråhle, Bohnstedt, Cassel, Mörner och Lybecker förekommer.

Wivica, gift med livmedikus Ulf Borell, förde traditionen vidare. Hon var en trogen besökare på auktioner och museer samt en operahabitué som sällan missade en uppsättning. Hon gjorde sig sitt hem högst upp i huset där biblioteket än gång låg.
I den eleganta våningen samsades arvegods med nytillskott i en trivsam blandning vilket skapade levande hem, där ett antal av föremålen står att känna igen från reportaget 1928.

Rembrandt Harmensz van Rijn föddes troligen 1606 i Leyden, Holland. Han var son till en mjölnare och växte upp under goda förhållanden. Fader mjölnare lät kosta på sin sjätte son en god utbildning och som 14-åring skrevs han in på Humanistiska fakulteten vid Leydens Universitet. Rembrandt hoppade av studierna efter ett år och sökte sig i stället till konstnären Jacob Van Swanenburgs ateljé. Efter bara några år grundade han tillsammans med konstnärskollegan Jan Lievens en egen ateljé. Under denna period var den holländska nationen på frammarsch och affärerna blomstrade precis som konstlivet. Det sägs ibland att det var i just detta land, i detta skede som den "moderna konstmarknaden" uppstod och i detta historiska sammelsurium framträder Rembrandt än som hyllad mästare än som avdankad föredetting. Rembrandts liv var mycket dramatiskt, ond bråd död präglade hans tillvaro, den avhållna hustrun Saskia van Uelynburch dör efter några få års äktenskap, 3 av hans barn dör i mycket späd ålder, endast en son, Titus, uppnår vuxen ålder. Rembrandt återvänder alltid till Leyden men kommer att tillbringa långa perioder i Amsterdam där han kommer i kontakt med andra konstnärliga influenser, inte minst via italienska konstnärskollegor. Framgångarna på den understundom turbulenta konstmarknaden varierade. Ibland fick Rembrandt stor uppmärksamhet och goda inkomster, ibland ratades hans konst totalt. Rembrandt fick erfara att beställare kunde vara mycket nyckfulla. Rembrandts måleri kan nästan karaktäriseras som magiskt - det typiska är ett mörker så intensivt att den enda ljuspunkten framträder i ett fantastiskt lyster. Detta sätt att måla kallas claire-obscure/chiaro-scuro - alltså ljus/mörker och är ett konstnärligt maner under 1600-talet (jfr Caravaggios måleri!) Tidens starka känslor för kontraster skugga-ljus, död-liv, glädje-sorg kommer till sina yppersta uttryck i Rembrandts innerliga måleri. Hans motivkrets varierar, hustrun Saskia är ett kärt motiv under 1630-talet, de bibliska berättelserna är ett annat tema hos Rembrandt och naturligtvis alla de förnäma självporträtt som konstnären utför från tidiga år till sena ålderdomen. Rembrandt var därtill en mycket skicklig etsare som utvecklade tekniken avsevärt. Estningar av Rembrandt dyker då och då upp på auktion och kan betinga betydande värden. Flertalet förteckningar och texter om just Rembrandts etsningar finns att tillgå för den specialintresserade. Till Rembrandts mer kända verk hör "Nattvakten"(Rijksmuseum, Amsterdam) och "Anatomilektionen"(Royal Picture Gallery Mauritshuis, Den Haag) Nationalmuseum i Stockholm hyser den välkända "Batavernas trohetsed till Cladius Civilis" och på Göteborgs konstmuseum kan man möta "Riddaren med falken/helige Bavo". Rembrandt hade en stor atlejé och många är hans efterföljare och elever. Stor var också ateljéns produktion Flertalet målningar som tidigare attribuerats till mästarens hand har i senare tid med hjälp av modern teknik omvärderats till att vara just målade av efterföljare etc. Idag anser man att endast finns ett hundratal äkta, egenhändigt utförda målningar av Rembrandt varav alla väl dokumenterade.

• Fullständiga köpevillkor
• Transporter
• Hur lägger jag bud
• Skapa konto