The Collection of Wivica Ankarcrona Borell.

Bukowskis har fått förtroendet att sälja delar av samlingarna av konst och antikviteter efter Wivica Ankarcrona Borell (1935-2019).

Grunden till samlingarna lades av konteramiralen Sten Ankarcrona (1861-1936) som under tjänstgöring som officer i franska flottan 1885-89 fick upp ögonen för asiatisk konst, framförallt japansk. Samlingarna utökades sedan under senare resor framförallt på 20-talet.

Från 1911 installerade sig familjen i en herrgårdsliknande etagevåning vid Sturegatan i Stockholm. Det eleganta hemmet dokumenterades i tidskriften Svenska Hem i Ord och Bild, 1928 där också sommarhuset med japanska trädgårdar och ett komplett japanskt hus skapats. Reportaget ger en inblick från samlandets guldålder och på det omfång den med tiden så berömda japanska samlingen hade. Gästboken över besökare innehåller såväl kung Gustaf VI Adolf som Japans kronprins (senare kejsare) Akihito.

Sonen advokat Sten S:son Ankarcrona (1904-1981) fortsatte samlandet, bland annat svenskt 1700-tal som väl kompletterade gamla arv där namn som Bergenstråhle, Bohnstedt, Cassel, Mörner och Lybecker förekommer.

Wivica, gift med livmedikus Ulf Borell, förde traditionen vidare. Hon var en trogen besökare på auktioner och museer samt en operahabitué som sällan missade en uppsättning. Hon gjorde sig sitt hem högst upp i huset där biblioteket än gång låg.
I den eleganta våningen samsades arvegods med nytillskott i en trivsam blandning vilket skapade levande hem, där ett antal av föremålen står att känna igen från reportaget 1928.

Den gustavianska tiden varar mellan cirka 1775-1810. Möblerna får då till skillnad från Rokoko stramare konturer. Benen blir raka och avsmalnande. Färgerna blir svalare och går i mestadels grågrönt och gråblått. Typiskt för den gustavianska tiden är intarsia, inläggningar med medaljonger och klassiska bårder. Stolarnas ryggbrickor har ofta raka spjälor eller ett svängt spjälknippe och de finare stolarna har en stoppad rygg med dekor av rosenknopp i krönet. Betydande detaljer är också en blomma, ”fleuron”, som ofta sitter i sarghörnen, bladstavsdekor och festonger av blad, blommor eller frukter. Åren mellan 1785-1810 brukar kallas den sengustavianska tiden och kännetecknas av en stram klassicism. Rik intarsiadekor blev ersatt av slät och mörk mahogny med eleganta mässingsbeslag och lister.