Bertel Gardberg (1916–2007) var en pionjär inom finskt silversmide, vars produktion kombinerar form med funktion. Under sin långa karriär designade Gardberg en mängd föremål, allt från kyrksilver och smycken till vardagliga föremål.

En nära relation med naturen och hantverk var värderingar Gardberg tog med sig från sitt barndomshem, vilket senare kom att påverka hans karriär. Efter att under sina ungdomsår ha letat efter sin tids eget område sökte Gardberg i slutet av 1930-talet till Guldsmedsskolan och Centralskolan för konstflit, där han fann sin kallelse och fick en bra hantverksutbildning. Efter sin examen fortsatte Gardberg studera silversmide i Danmark. Läs mer

En nära relation med naturen och hantverk var värderingar Gardberg tog med sig från sitt barndomshem, vilket senare kom att påverka hans karriär. Efter att under sina ungdomsår ha letat efter sin tids eget område sökte Gardberg i slutet av 1930-talet till Guldsmedsskolan och Centralskolan för konstflit, där han fann sin kallelse och fick en bra hantverksutbildning. Efter sin examen fortsatte Gardberg studera silversmide i Danmark.

Efter sin återkomst till Finland år 1949 startade Gardberg sin egen verkstad i Helsingfors. På grund av bristen på ädelmetaller, smälte Gardberg bland annat gamla utländska silvermynt för att skapa nytt råmaterial. Materialbristen bidrog kanske också till Gardbergs entusiasm att kreativt kombinera olika material i de föremål han skapade. Han beklädde till exempel mässing med läder och gjorde lock av trä och metall för trälådor, samtidigt som han skapade en perfekt harmoni mellan materialen. För Gardberg var kunskap om material och bearbetningen av dem på deras villkor viktigt, och han studerade ständigt användningen av nya material under hela sin karriär.

De årliga konstbranschutställningarna och framgångarna vid Triennialerna i Milano gav Gardberg många designuppdrag från 1950-talet framåt. Han designade bestickuppsättningar i silver för Hopeatehdas och Kultakeskus och för Fiskars och Hackmann i rostfritt stål i kombination med andra material.

Gardberg värderade funktionella vardagliga föremål högt och förhöll sig med hängivenhet till deras formgivningsarbete. Gardbergs bruksföremål kombinerar skönhet och funktionalitet, och deras uppenbara enkelhet är resultatet av en lång utvecklingsprocess. Gardbergs uppfinningsrikedom kan till exempel ses i de icke stänkande bronsmortlarna och nötknäckaren som han designade för Björkboda Bruk.

Under sin karriär blev Gardberg tilldelad de mest betydelsefulla utmärkelserna inom sitt område, allt från utmärkelser från Milanos triennaler till Pro Finlandia. År 1982 tilldelades han hederstiteln akademiker.

Gardberg ansåg själv att han i huvudsak var en hantverkare. Han förespråkade hantverkstraditionernas fortlevnad och undervisade också på Konstindustriella läroverket för att vårda dessa traditioner. Han förhöll sig med en passion och respekt till de material han använde, och som formgivare ansåg han att hans viktigaste uppgift var att skapa användbara och vackra bruksföremål.