Första upplagan av Sweriges Rikes Lag

Sweriges rikes lag gillad och antagen på riksdagen åhr 1734. [Sammanbunden med:] Jacob Wilde: Sweriges beskrifna lagars grund, art och uprinnelse samt ålder, omskiftelser och förnyelse efter riksens handlingar och förnuftets medgifwande för alla sannings och billighets älskare.

Stockholm, Historiographi regni tryckerij af H. Gercken, 1736. 4:o. (24 x 18,5 cm.) [28] + 440 + [68]; + [20] + 132 sid.

Nött och ngt smutsat samtida skinnband, ryggen med upphöjda bind och oxiderad guldornerad dekor, stänkta snitt. Näst nedersta fältet med spår av titeletikett med texten ”Sweriges lag”. Pärmarna med stötta hörn, repor och lite flagiga, sannolikt efter att ha blivit lackade. Ställvis med gamla eller samtida anteckningar, inlagan lager- och småfläckig samt med mindre revor i marginalerna och enstaka smärre lagningar. Lagtexten genomgående med marginalanteckningar, under- och överstrykningar från flera generationer användare. Henrik Kolthoffs namnteckning på både försättsblad och lagens titelblad samt Anders Kruskopfs respektive Julius Daelanders namnteckningar, den senare daterad 1921. Henrik Kolthoff (1667-1749) var född på Brattfors, Värmland. Han var brukspatron och rådman i Karlstad. Anders Kruskopf (1719-72) var borgmästare i Karlstad. Julius Daelander (1880-1936) var född i Småland ooch tog sin juridiska examen vid Stockholms högskola 1919. Han var senare verksam vid Postverket och skrev en rad romaner.

Charmigt exemplar med breda marginaler. Variantupplaga i vilken de efter registret angivna tryckfelen blivit rättade (exempelvis s. 42 rad 5 nedifrån ”förmyndares” i stället för ”förmydares” etc.). Det andra arbetet, ”Sweriges beskrifna lagars grund”, var författat på uppdrag av kanslikollegium och avsett som inledning till lagen. Det är också i vissa exemplar (som här) inbundet efter domarereglerna såsom ett bihang till lagen, men befanns alltför vidlyftigt och ersattes med Kanslikollegii företal. Föreliggande exemplar innehåller både företalet och Wildes arbete.

.