Den finländska konstens så kallade Guldålder betecknas ha infallit mellan åren 1880-1916 och sammanföll med Finlands nationella uppvaknande. Konstnärer, skulptörer, tonsättare, arkitekter och författare fördjupade sig i historia och folksägner för att komma underfund med den sanna finländska identiteten som de önskade förmedla genom sina skapelser. Av Guldålderns konstnärer var det utan tvivel Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) som mest hängivet forskade i den finska folksjälen och fascinerades av den. Till denna vurm för det purfinska hörde kärleken till naturen, som Gallen-Kallela ansåg att på många sätt präglat det finska folkets karaktär.
”Den som lever och arbetar mycket ute i naturen, uppnår med tiden ett så personligt förhållande till sin omgivning, att han nästan kan ertappa sig med att tala till skogens träd. Vår folkdiktning vittnar också om att en djup inlevelse i naturen varit ett särdrag för oss finnar. Vi torde äga en särskild fallenhet för att personifiera den; skogens växtvärld blir en intim vän, man börjar nästan urskilja olika karaktärer bland träden och man anförtror dem olika saker: den smäckra björken något annat än den gråatorrfuran, stormvridna tallen eller dystert mörka granen. Och naturmänniskan följer med skogens liv med helt andra ögon än alla andra. Hon observerar de minsta skiftningar däri, både när det gäller trädens färg, deras friskhet och livskraft. För en sådan människa är skogen inte död ens den kallaste februaridag –då är den bara så tyst att själva denna tystnad talar. I det under drivornas täcke pulserande starka och fulla livet ligger någonting som påminner om den i sitt ide sovande björnens vintersömn”.(–Akseli Gallen-Kallela, "Boken om Gallén-Kallela", Holger Schildts Förlag, Helsingfors 1948.)

I detta verk, som har varit i samma släkts ägo sedan 1910-talet, är samspelet mellan ljus och skugga och de flammande färgerna typiska element som är återkommande i Gallen-Kallelas konst. Här finns inslag som för tankarna till utsikten från ateljévillan Tarvaspääs torn, men de långsträckta vyerna, stillheten och de två roddarna i förgrunden, indikerar förmodligen att konstnären velat illustrera det idealiska landskapet. Som en hyllning till den finska naturen.

Vi tackar Gallen-Kallela museet för attributionen av detta verk.
Teknisk undersökning av verket utförd.

Bild: Kommerserådet K A Snellman i sitt hem ca 1917. Tavlan av Gallen-Kallela i bakgrunden.