Confessio fidei. Thet är: Then christeliga troos bekännelse […] under saligh konung Jahans regering, i Upsala almänne prestemöte på nytt bekräftigat.

Stockholm, Andrea Gutterwitz, 1593-4. 4:o. (19,2 x 15,2 cm.) [85] blad (av 86, tomma bladet P6 saknas). Titelsidan tryckt i rött & svart, träsnitt i anslutning till kolofonen på sista sidan.

Nött mörkrött samtida sammetsband, ciselerat guldsnitt, knytremmar delvis bevarade. Bandet renoverat, förnyade för- & eftersättsblad, inlagan ngt marginalfläckad och ställvis litet flammig. I senare kassett utformad som ett halvfranskt band, med marmorerade pärmar och kanter samt förgylld pärmstämpel för Gustaf Bernström. Denne lät renovera boken 1936 och uttog då ur pärmarna ca 20 fragment ur Missale Upsalense, Basel 1513, som nu ligger löst bifogade i ett konvolut i kassetten. Med Bernströms katalogkort.

Collijn, 3, sid. 169-73. Variant 1.

En milstolpe i svensk kyrkohistoria och ett av ytterst få bevarade äkta sidenband från 1500-talet. Bekännelseskriften ”Confessio fidei” var resultatet av Uppsala möte år 1593, då svenska kyrkan blev en evangelisk-luthersk kyrka med antagandet av den Augsburgska bekännelsen, det vill säga den lutherska bekännelse som de flesta lutherska samfund ansluter sig till. Vid samma tillfälle antogs Uppsala mötes beslut, och de tre trosbekännelserna från den tidiga, odelade kyrkan behölls. I föreliggande skrift ingår Apostoliska trosbekännelsen, Nicenska trosbekännelsen, Athanasianska trosbekännelsen, Augsburgska bekännelsen 1530, Uppsala mötes beslut 1572 och Uppsala mötes beslut 1593.

.