FANNY
CHURBERG
(1845-1892)

För den i Vasa födda Churberg var hennes österbottniska
ursprung mycket viktigt. Hon är även känd som en
engagerad fennoman som i J.L. Runeberg såg en förebild.
Churberg studerade teckning, först i Viborg under ledning av
Augusta Soldan och senare i Helsingfors där hon fortsatte sina
studier för Alexandra Frosterus-Såltin och i ett senare skede
för Emma Gyldén. Fanny Churberg undervisades även av sin
gode vän Berndt Lindholm.
Tillsammans med Lindholm reste Fanny Churberg till Düsseldorf,
som på den tiden var en betydande konst- och studiestad,
för att studera landskapsmåleri. Düsseldorf var ett
naturligt val eftersom Churberg var en stor beundrare av staden
och av tysk kultur. Vid valet av studieort var Churberg
sannolikt också påverkad av sina tidigare lärare som hade
studerat bildkonst i Düsseldorf.
Eftersom kvinnliga elever inte var välkomna vid stadens
konstakademi, fick Churberg privatundervisning av tysken
Carl Ludwig. År 1875 reste Fanny Churberg till Paris där hon
vistades fram till följande vår. I motsats till de övriga finländska
konstnärinnorna i Paris studerade Churberg inte vid de
akademier som var avsedda för kvinnliga studerande, utan
hon tog privatlektioner för den svenske konstnären Wilhelm
von Gegerfeldt. Paris och den tidens franska konst inspirerade
dock inte Fanny Churberg lika mycket som tiden i Düsseldorf.
År 1880 slutade Churberg, överraskande nog, att måla och började
i stället ägna sig åt att förnya konsthantverket i Finland.
Hon hade redan en längre tid varit intresserad av folkloristiskt
handarbete och hade varit med om att grunda föreningen
Finska Handarbetets Vänner år 1879. Under 1880-talet ledde
Churberg föreningens verksamhet. Hon planerade modeller,
instruerade sömmerskor och bedrev upplysande verksamhet.
Vid sidan av detta arbete verkade hon som bildkonstkritiker för
bl.a. dagstidningen Finland, för Morgonbladet och för Wasabladet.
Fanny Churberg var också en inspirerande förebild för
senare finländska konstnärinnor såsom Helene Schjerfbeck
som sade om Churberg att ”hon hade en magikers förmåga
att trolla fram passion”.

AFTONSTÄMNING (1877)

Ett återkommande motiv i hennes produktion under slutet
av 1870-talet var solnedgångar om vintern, och den skymning
som följde solnedgången. I början av 1800-talet hade
solnedgångar varit ett populärt motiv bland tyska konstnärer.
Fanny Churbergs landskap är målade med starka penseldrag
och bär ofta på en antydan om mänsklig närvaro – en liten
stuga där det lyser ur ett fönster. Detta stämningsfulla verk är
dock inte en vinterskildring eftersom träden som avtecknar
sig mot aftonrodnaden fortfarande bär löv. Här och där kan
man urskilja flera olika ljuskällor i landskapet. I förgrunden
löper en svagt upplyst väg och där går det att upptäcka en
annan intressant detalj; längs vägen färdas några vagnar som
det nätt och jämt går att skönja.

Text Anne-Maria Pennonen