Bildkonstnären Teemu Saukkonens karriärgenombrott skedde i början av 1980-talet. Då var undersökningsobjektet människan och uttrycksmedlet ett starkt expressivt målande. Till en början stod konstnärens närmaste och han själv som modell, senare förändrades människan och blev anonym, ålderslös och könslös. För Saukkonen var människan ett medel att beskriva en hel livssituation. Livet ställde sig framom konsten och uppgiften för konstnären och hans konst var att ödmjukt tjäna livet.

På 1990-talet kvarstod i målningarna en stark materialitet och fysiskhet, men begreppsliga element tilltog i samklang med tidens allmänna konsttendenser. En levande ytstruktur och en rik mönstervärld blev centrala uttrycksmedel. Ord uppenbarade sig på bilderna som visuella element bland andra. Färgskalan utvidgades från de brutna nyanserna under karriärens inledande period till renare och klarare färger.

Det genomgående temat i Saukkonens konst är fysiskhet, som uttrycker sig som olika collagelösningar, växlande tjocka färgytor och verkens stora omfång. Han målar direkt på en duk på golvet, så att färgen kan hällas och strittas. Tjocka och tunna, glänsande och genomskinliga målfärgsytor skapar med sin omväxling spänningar i verken.

I december 2005 presenterade Teemu Saukkonen sina nya målningar på galleriet Forum Box. De största verken täckte de högsta väggarna i utrymmet nästan från golv till tak. Skalan för uttrycket sträckte sig från korsstygn som var del av de mindre målningarna till en målfärgsyta som bretts ut med rulle på de största målningarna.

Föremålet säljs i samarbete med Forum Box.