Agda Holst (1886-1976) arbetade och levde i Kristianstad hela sitt liv. Undantag var när hon studerade måleri i Paris, Tyskland eller Köpenhamn.

Under den första halvan av 1900-talet tillkom Agda Holsts främsta blomstermålningar, däribland auktionens färgstarka verk. Agda Holsts stilleben-måleri bäddade för en internationell publik.

1933 ställde Agda Holst ut sitt stilleben-måleri vid Salon des indépendents i Bordeaux, efter ett initiativ av en inflytelserik fransk konstsamlare. Agda Holst erhöll hyllningar bland såväl kritiker som publik.

Agda Holst ville i tidig ålder ut och se världen. Redan 1907, 21 år gammal, reste hon till Paris. Hon studerade på Académie Colarossi för bland annat Christian Krohg samt för Kees van Dongen 1911-12. Holst studerade även i München hos Julius Exter 1910-1911.

Efter en tid i hemstaden Kristianstad återvände hon i början av 1920-talet till Paris för nya studier. Den här gången hos den berömde André Lhote 1920-21 och det var under denna period hon verkligen hittade sin stil: Den nya sakligheten, blandat med en egensinnig kubism. Hennes motivvärld bestod av porträtt, stilleben och skånska landskap.

Agda Holsts solodebut i Lund 1927 blev en stor framgång. Sydsvenska Dagbladets Hakon Hedemann-Gade, som ansågs vara den dåtida ledande kritikern, skrev: ”Konstnärinnans skicklighet att hålla samman även rätt stora dukar till en dekorativ helhet imponerar – f.ö. måste man beundra hennes förmåga att få in så pass mycken porträttkaraktär i en form av stiliserande förenkling”.

Agda Holst fick nu porträtt-beställningar och insåg att hon kunde försörja sig som konstnär. Intresset var stort, pressen översvallande och konstnären nöjd.

Sin första separatutställning utanför Skåne hade Agda Holst på Värmlands Museum i Karlstad, och tillsammans med manliga kolleger visade hon verk i Köpenhamn och Malmö. Hon kände sig nu trygg i sitt konstnärskap och hade en stor separat-utställning på Malmö rådhus 1931.

Journalisten Hakon Hedemann-Gade rosade henne i Sydsvenska Dagbladet. Under en följd av år ställde Agda Holst ut tillsammans med konstnärsgruppen Aura och 1932 var det dags för Konsthallen i Göteborg. Där var kritiken också positiv och Agda Holsts självporträtt Vid staffliet berömdes. Agda Holsts måleri lovordades också för sin konst vid Salon des Indépendants i Bordeaux 1933.

Som ensam kvinna i konstnärsgruppen Aura väckte Agda Holst uppmärksamhet i Köpenhamn, i Norrköping och på Liljevalchs. Hon fortsatte också att ställa ut tillsammans med Skånes konstförening och grep med tanke på ekonomin de tillfällen som gavs för att visa upp sin konst.

1994 anordnades på Prins Eugens Waldemarsudde utställningen "Den otroliga verkligheten - 13 kvinnliga pionjärer". Till pionjärerna hänfördes bl a Siri Derkert, Vera Nilsson, Tora Vega Holmström och Agda Holst.

Gemensamt för dem alla är att de i unga år utbildade sig i Paris. Radikala gentemot den förhärskade konst-uppfattningen kom de efter hemkomsten till Sverige att göra banbrytande insatser för modernismens genombrott. Agda Holst främsta motivkrets var porträtt- och stillebenmåleri.

På initiativ av en fransk konstsamlare utställdes hennes porträtt och stilleben på Salon des indépendents i Bordeaux 1933. Auktionens aktuella stilleben vittnar omisskännligt om konstnärinnans signum - ett kultiverat, raffinerat färgspråk med fulländad känsla för kompositionens proportioner och balans.

På senare år har det gjorts insatser för att lyfta fram betydelsefulla kvinnliga konstnärskap från 1900-talets första hälft. Arbetet har resulterat i att bland andra Tora Vega Holmström, Agda Holst, Vera Nilsson, Siri Derkert med flera numera rankas och jämställs med samtida manliga kollegor.

Ett viktigt projekt var Moderna Museets satsning Det Andra Önskemuseet, 2006-2009, som syftade till att komplettera samlingen med verk av kvinnliga konstnärer främst från 1900-talets första hälft.

Förra året visade Nationalmuseum i Stockholm måleri av Agda Holst, vid utställningen ”Swedish grace. Konst och design i 1920-talets Sverige”.