"Tänkaren" har ofta trotts föreställa Väinämöinen i djupa tankar.
I ett brev till Eliel Aspelin från Paris, daterat 27.12.1898, ger Emil Wikström själv en insikt i skulpturens tillblivelse: "Fullbordade ett sidoarbete förra veckan, en begrundande gubbe med mantel om axlarna och vilande armbågen på ett bord, tummen på ena kinden, pekfingret på den andra. Ungefär hälften av naturlig storlek."
Modellen var en skäggig fransman vars utseende stämde väl överens med Wikströms uppfattning om hur karaktärerna i det finska nationaleposet skulle se ut.

I samma brev skrev han att han hade sålt en gipsavgjutning av skulpturen till den finska operasångerskan Aino Ackté, som skulle ge den i present till sin tandläkare.

"Det första verket i hela mitt liv som kommer att stanna i Frankrike, och för pengar."

Wikström gjorde själv en bronsavgjutning av skulpturen, men det nu auktionerade exemplaret dedikerade han till arkitekten Birger Federley 1913. Endast ett exemplar till tillverkades, som idag ingår i Gösta Serlachius Konststiftelses samling.
Båda dessa skulpturer gjöts av J. Petermann i Bryssel 1911.