Tove Jansson

Tove Jansson bodde en stor del av sitt liv i olika slags ateljébostäder. Barndomen tillbringades i konstnärsföräldrarnas ateljéhem på Skatudden och senare flyttade familjen till konstnärshemmet Lallukka i Tölö, där Tove bodde ända till sommaren 1942. Vid den tidpunkten gjorde hon det avgörande beslutet att flytta hemifrån, närmare bestämt till en ateljélägenhet på Fänrik Ståls gatan, där den nu till salu varande målningen ”Kvällsinteriör” är gjord. I en dagboksanteckning från 30:e augusti skriver hon; ”Jag har nu påbörjat mitt självständiga liv”.

Under krigsåren var det allt annat än en självklarhet för konstnärer i Finland att hitta en hyreslägenhet. Enligt då rådande stämningar ansåg man inte konstnärer vara särskilt nyttiga eller viktiga och man förmådde inte heller förstå deras behov av rejäla utrymmen. Tove Jansson upplevde detta som betungande och även i övrigt var krigsåren mentalt påfrestande för henne. I senare intervjuer kommenterade hon dessa år mycket kortfattat och undvikande och det verkade även som om hon medvetet förträngt smärtsamma minnen.

”Kvällsinteriör” är målad år 1943, samma år som Tove Jansson höll sin första privatutställning och vid denna tid hade även hennes konst slutligt hittat sin egen form och stil. Från och med nu var hennes alster direkt igenkännbara som hennes och även i rollen som illustratör infann sig en ny säkerhet; Hon antog inte längre vilka som helst illustrationsuppdrag, utan endast de som var förenliga med hennes natur och uttrycksstil.

I ”Kvällsinteriör” kan man finna uttryck för de mångbottnade känslor som Tove Jansson upplevde under denna tid. De stramt placerade möblerna i det trånga utrymmet ger ett instängt, nästan ångestladdat, intryck och framhäver det själlösa i dessa ting. Men samtidigt har konstnären valt att rikta betraktarens blick mot bordslampan, som med sitt trotsande vita sken inger hopp och ljus och blottar rummets breda och vackra färgpalett.

Redan i ett relativt tidigt skede började ateljélägenheten på Fänrik Ståls gatan kännas för trång och glädjen var stor då Tove sommaren 1944 kunde ta över sin väninna Olga Nordströms hyreslägenhet på Ulrikasborgsgatan 1. Senare fick hon möjlighet att köpa lägenheten och hon bodde kvar där ända till sin död.