Triptyken föreställer skådespelare som porträtterar fyra karaktärer från kabukipjäsen Hashi Kuyō Bonji no Mongaku (Mongakus stränghet). I mitten står den berömda skådespelaren Ichikawa Danjūrō ​​IX (1838–1903), som spelar både den vredgade gudomen Fudō Myō-ō och den botfärdige munken Mongaku. Efter att oavsiktligt ha dödat sin kusin och älskare, Kesa Gozen, vid 19 års ålder blir Mongaku en asketisk vandrare. I sitt sökande efter försoning mediterar han under det iskalla vattnet i Nachifallen hållandes en buddhistisk klocka. Efter 21 dagar av denna extrema praktik framträder gudomen Fudō Myō-ō för att avsluta hans lidande. Känd för sin starka medkänsla bär Fudō ett svärd för att skära igenom okunnighet och ett rep för att dra ogärningsmän mot rättfärdighet. Driven av Mongakus hängivenhet hjälper Fudō honom på hans väg till försoning.

I triptyken flankeras Fudō Myō-ō av hans två medhjälpare. Till höger syns skådespelaren Nakamura Shikan IV (1831–1899) som Kongara, och till vänster Suketakaya Kosuke IV (även känd som Suketakaya Takasuke IV, 1838–1886) som Seitaka. Denna gudomliga trio porträtteras ofta tillsammans i religiösa och teatraliska bilder.

Danjūrō-släkten har länge hyst en djup vördnad för Fudō Myō-ō, som härrör från en tidig förfaders bön till gudomen om ett barn, vilken uppfylldes. Som ett resultat är deras yagō (scennamn) "Naritaya", och de fortsätter att utföra misogi – en rituell rening kopplad till Fudō – vid vattenfallet vid Shinshōji-templet.