Anders Zorn, "Professor John Berg"
Etsning, 1912, signerad med blyerts. P. 17,8 x 12 cm.
Ej examinerad ur ram.
Asplund 252, Hjert & Hjert 157.
Johan (John) Vilhelm Berg (kallad "fader Berg"), född 1851 Stockholm, död den1931 i Stockholm, var en svensk läkare och professor. I stadsdelen Stadshagen på Kungsholmen (Stockholm) är John Bergs plan uppkallat efter honom.
Berg blev 1869 student i Uppsala, där han 1874 blev medicine kandidat. Efter att 1878 blivit medicine licentiat vid Karolinska institutet samt 1878–79 tjänstgjort som amanuens, kallades han 1881 till docent i kirurgi där och promoverades samma år till medicine doktor i Uppsala, efter att ha försvarat avhandlingen Studier öfver tungkräftan och dess behandling.
Åren 1880–85 tjänstgjorde han som biträdande läkare vid ortopediska institutet. År 1885 utnämndes han till e.o. professor i kirurgi vid Karolinska institutet och biträdande överkirurg vid Serafimlasarettet och innehade 1885–92 därjämte platsen som överläkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Åren 1893–1916 var han ordinarie professor i kirurgi vid Karolinska institutet och överkirurg vid Serafimerlasarettet och chef för dess ekonomi och förvaltning. Åren 1914–19 var han ledamot av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd, 1917–20 inspektör för vanföreanstalterna och 1918–19 ordförande bland sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen. Berg verkade även energiskt för tillkomsten av ett röntgeninstitut och Radiumhemmet. Årligen efter sitt tillträde till professuren utgav han Rapport från Kungl. Serafimerlasarettet och blev 1901 redaktör för den kirurgiska avdelningen av Nordiskt medicinskt arkiv.
Han blev 1901 ledamot av Vetenskapsakademien. Han blev medicine hedersdoktor vid Kristiania universitet 1910, hedersledamot av Svenska Läkaresällskapet 1911 och ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1915 samt hedersledamot av Medicinsk selskab i Köpenhamn 1922.
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer