Helene Schjerfbeck, Musik (Ingeborg på Balkongen).

Musik (Ingeborg på Balkongen).

Signerad HS. Målad 1932. Olja på duk uppfodrad på pannå, 23 x 41 cm.

Åldersrelaterat slitage.

Placering

Mastokatu 4-6, Helsinki - T70

Proveniens

Samling Thorvald Lillja; genom arv inom samma familj.

Utställningar

"Helene Schjerfbeck", Lappvikens Konstcentrum, 1983, nr.6.
"Helene Schjerfbeck", Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 1987, Göteborgs Konstmuseum 1987-88, Kunstnernes Hus, Oslo, 1988, nr.63.
"Helene Schjerfbeck", Konstmuseet Ateneum, 2.2.-5.4. 1992, nr. 394.

Litteratur

H.Ahtela, "Helena Schjerfbeck", Helsingfors, 1953, nr. 747.
Lena Holger, "Helene Schjerfbeck-Liv och Konstnärskap", Söderström 1987, avbildad i boken som nr.63.
"Helene Schjerfbeck", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Ateneum, 1992, nr 394, avbildad på s.244.
"Helene Schjerfbeck-150 år", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Konstmuseet Ateneum, 2012, nr.566, avbildad på s.282.

Övrig information

Helene Schjerfbeck älskade tystnaden och krävde även som lärare att hennes elever skulle koncentrera sig i stillhet. Hon ägde varken radio eller telefon. Detta krav på tystnad uteslöt dock inte musikaliteten i hennes målningar, rytmen i ljus och skugga eller färgernas harmoni.

Musik (Ingeborg på balkongen) är också en bild av tystnad: den androgyna Ingeborg lyssnar med slutna ögon framför allt till sitt klingande inre, som speglas i det abstrakta landskapet. Skymningens färger är fylliga och djupa. Kvällen mjukar upp konturerna och skapar trygghet, som förstärks av en stor, ljus, klotliknande form mot mörkret och lekfulla bågar mot ljuset. Stämningen är varsam, trots de starka kontrasterna: ett omslutande mörkgrönt och ett ljust, runt ackord, som om det sprungit fram ur Ingeborgs panna, följt av en efterklang av bågar som skär genom varandra.

Ingeborgs gestalt är målad med stor nyansrikedom, i Schjerfbecks karakteristiskt genomskinliga och skiktade måleri. Ingenting ropar på uppmärksamhet, men allt drar betraktaren in i sin magiska krets. Händernas asymmetriska färgsättning skapar rytm, liksom den röda accenten vid blusens sida. Även ansiktet är svagt rosatonat och uttrycker mottaglighet och koncentration.

Hösten 1932 fick Schjerfbeck oväntat besök av operakapellmästaren Simon Pergament (senare Parmet). Det korta besöket gjorde ett djupt intryck på Helene; hon upplevde att hon hade mött en själsfrände och skrev om det både till Einar Reuter och Helena Westermarck. På ett tackkort hade Pergament skrivit Leonardo da Vincis ord: ”Cosa bella mortale, e non d’Arti” (Det dödligt sköna försvinner, konsten består).

Jag tror att detta besök i hemmet i Ekenäs inspirerade denna särpräglade symbolistiska målning, Musik (Ingeborg på balkongen).

Leena Ahtola-Moorhouse

Mer om Helene Schjerfbeck

Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.

Läs mer

Kontakt