Märta Lindblom, född Norberg, tillhörde den generation kvinnliga konstnärer som kring sekelskiftet 1900 tog plats i ett svenskt konstliv under förändring. Hon utbildade sig vid Konstakademien i Stockholm 1890–94 och fortsatte sina studier i Paris. Liksom flera av sina kvinnliga generationskamrater sökte hon sig till de nya nätverk och utställningssammanhang som gav kvinnor möjlighet att verka professionellt som konstnärer. År 1901 blev hon medlem i Svenska konstnärernas förening och 1911 deltog hon i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställning i Stockholm.

I dag vet vi förhållandevis lite om Lindbloms konstnärskap, och endast en mindre del av hennes produktion är känd. Däremot framträder hennes konstnärliga sammanhang tydligare genom vänskapen med Ester Almqvist. Deras omfattande korrespondens sträcker sig från 1890-talet till 1930-talet och vittnar om en långvarig gemenskap mellan två yrkesverksamma kvinnliga konstnärer. Lindbloms liv och verk påminner därmed också om de många kvinnliga konstnärskap från perioden som ännu återstår att kartlägga.