"Flodlandskap" / "Flodlandskap vid Loire"
Utförd omkring 1913. Olja på duk lagd på pannå 37,5 x 46 cm.
Proveniens
Dr C E Widlund; Konstsalongen Samlaren, Stockholm; Fil. lic. Georg Svensson, Stockholm (förvärvad genom ovanstående 1954); i arv; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 540, "Internationella Vårauktionen", 30 maj - 2 juni 2006, kat nr 32; Rolf Schmitz Collection.
Utställningar
Nationalmuseum, Stockholm, "John Gustaf Agelii. Med konstnärsnamnet Ivan Aguéli", maj-juni 1939, kat nr 83; Galerie Blanche, Stockholm, "Ivan Aguéli. 1869-1917", maj 1957, kat nr 32; Göteborgs Konstmuseum, "Ivan Aguéli-utställningen", 1957; Valby Kunstforening, Frederiksbergs Rådhus, Danmark, "Aguéliudstillingen", 25 februari-12 mars 1961, kat nr 52; Norrköpings Konstmuseum, "Ivan Aguéli. 1869-1917", 9 mars - 7 april 1980, kat nr 69; Svenska Institutet i Paris, 1983; Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Ivan Aguéli 1869-1917", 18 maj - 26 augusti 1984, kat nr 36.
Litteratur
Axel Gauffin, "Ivan Aguéli. Människan - Mystikern - Målaren", del II, SAK, 1941, upptagen i katalogen sid 313 som nr 137, avbildad halvsida sid 232; Gunnar Ekelöf, "Svenska konstnärer - Ivan Aguéli", 1944, avbildad helsida, plansch 27; Viveca Wessel, "Ivan Aguéli - Porträtt av en rymd", 1990, avbildad halvsida i färg, sid 152.
Övrig information
Ivan Aguéli vistades under några soliga höstmånader 1913 i Azay-le-Rideau vackert beläget i det idylliska flodlandskapet mellan L'Indre och La Loire, strax sydväst om Paris. Egentligen var han bjuden till goda vänner ett par mil bort men eftersom där inget fanns att måla, endast "torra vinberg omkring en exercisplats", gav han sig iväg till ett mer inspirerande landskap.
Till den gode vännen och konstnärskamraten Richard Bergh skrev Aguéli i oktober 1913 att han sedan sex veckor vistats på landet där han ägnat sig åt att återknyta förbundet med naturen och kom till den insikten att han "är avgjort friluftare o. jag kan ej vara annat". Han kände sig till en början lite bortkommen i det vackra flodlandskapet men fann sig snart och målade "flere dukar som 'se ut som folk' . Det fattas mig emellertid jämförelse, ty jag är alldeles ensam målare härute o. nu minns jag ej hur andra tavlor se ut. Förstår inte att så vackert land kan undgå hemsökning av landskapare".
