Det är inte en slump att Ericofon, eller Kobra-telefonen som den också kallas, är ansiktet utåt i såväl utländska som svenska böcker och medier om telefonens historia. Att göra en telefon i ett stycke var länge en dröm för världens alla telefontillverkare. Först ut var Siemens & Halske i Tyskland redan 1930, men projektet kom inte längre än en kort testserie av en långt ifrån komplett telefon. I stället var det Ericsson som var först ut på marknaden med den banbrytande ”allt i allo” telefonen. Efter lanseringen 1956 fick Ericofon en omedelbar framgång hos kunderna och redan efter ett drygt halvår översteg beställningarna produktionskapaciteten med 500 procent.
Kobra-telefonen kom att bli ett hett designerobjekt och redan på 1970-talet presenterade Museum of Modern Art (MoMa) i New York de 300 bäst formgivna industriprodukterna under hela 1900-talet, däribland Kobra-telefonen prisades som en utav dem, och idag ingår i deras samlingar.
Ericofon markerar ett paradigmskifte i telefondesign. Den både uppenbara och spektakulära designen bildade ett fullständigt avbrott mot de tidigare tunga, svarta bakelitapparaterna. Det är också den första svenska telefonen som fick ett eget namn, snarare än bara ett nummer och bokstavs-ID, det första tecknet på att telefonen sågs mer som en konsumentprodukt än som bara en förlängning av telefonin som ett system.