Denna matta uppvisar ett sofistikerat och arkaiserande mönstersystem bestående av långsträckta, sågtandade blad som bildar ett diamantformat nätverk, accentuerat av palmetter i korsningspunkterna. I ornamentiken ingår starkt stiliserade framställningar av tre av den kinesiska mytologins främsta varelser: draken (ti’en lung), fenixen (feng huang) och enhörningen (ch’ilin). Dessa motiv har sannolikt införlivats i den iranska dekorativa traditionen via kulturella och konstnärliga förbindelser med Kina, förmedlade genom Centralasien och Iran.

Designens uttalat arkaiska karaktär har tidigare lett till spekulationer om en mycket tidig datering, möjligen redan till 1200-talet. En närmare analys av mattans material, färgskala och bevarandestatus, i jämförelse med exempel av säkert senare proveniens, visar emellertid att en så tidig datering inte är hållbar. Även om mönstret i sig har djupa historiska rötter, talar de tekniska och materiella aspekterna tydligt för att mattan tillkommit tidigast under 1600-talet.