I Ian McKeevers måleri tycks ljuset uppstå inifrån bilden. Genom tunna, överlagrade färgskikt växer former fram för att sedan lösas upp igen. Mörker möter genomskinlighet, täthet möter tomrum.

Ian McKeever föddes 1946 i Yorkshire och studerade engelsk litteratur innan han började arbeta som konstnär 1969. Hans tidiga verk tog ofta sin utgångspunkt i landskapet och förenade fotografi, teckning och måleri. Under 1980-talet blev arbetet alltmer abstrakt, med ett växande intresse för kroppen, arkitekturen och ljuset.

Arbetsprocessen är central. Färgen läggs i lager där tidigare skeenden förblir synliga, och målningen bär på så sätt spåren av sin egen tillkomst. De ofta monumentala verken kan upplevas som rum snarare än bilder, där former träder fram, försvinner och återkommer.

I serien Four Quartets (2001-2007) fördjupas detta undersökande av ljus, rytm och målerisk närvaro. Titeln anknyter till T.S. Eliots diktverk med samma namn och för tankarna till tid, upprepning och stillhet. Målningarna fungerar som variationer inom en sammanhållen helhet, där former och färgskikt tycks röra sig mellan upplösning och framträdande.

För McKeever erbjuder måleriet en motkraft till samtidens hastighet. Det kräver tid och koncentration - ett långsammare seende. Genom mer än fem decennier har han återkommit till måleriets grundläggande frågor: hur en yta blir ett rum, hur materia kan bära ljus och hur en bild kan förmedla något bortom orden.