Ralf Arzts serie "Trompe l’œil Hommage à Fontana" kretsar kring mötet mellan illusion och verklighet och tar sin utgångspunkt i den italiensk-argentinske konstnären Lucio Fontanas radikala sätt att utmana måleriets traditionella gränser. Fontana blev framför allt känd för sina uppskurna dukar, där han med kniv skar genom den målade ytan och på så sätt öppnade målningen mot det fysiska rummet. Hos Fontana är snittet verkligt - duken är faktiskt genomskuren - och målningen upphör därmed att enbart vara en bild på en yta.

Arzt vänder på denna idé genom att använda trompe l’œil, en teknik vars själva syfte är att lura ögat. Trompe l’œil bygger på att målaren skapar en så övertygande illusion av exempelvis ett hål, en öppning eller en förändring i materialet att betraktaren för ett ögonblick uppfattar det målade som verkligt. I Trompe l’œil Hommage à Fontana blir därför frågan om vad som är verkligt och vad som är en bild en central del av konstupplevelsen. Där Fontana gjorde ett verkligt ingrepp i målningen skapar Arzt istället illusionen av ett sådant ingrepp.