LEANDER ENGSTRÖM, olja med underteckning i blyerts på mahogny pannå stämplad med ett ankare, signerad Leander Engström.
Stående naken kvinna i blåst i skärgårdsmiljö (självporträtt). 29 x 31 cm.
Olja på Mahogny pannå stämplad med ett ankare; underteckning i blyerts
29.3 x 31.4 cm.
Ställvis obetydliga repor.
Proveniens
Grosshandlare Erik Strömberg (1883-1950), Sundsvall, (troligtvis förvärvad från konstnären); därefter i arv inom familjen till 2017.
Övrig information
Relaterad till en av Engströms fresker i Frimurarlogen i Umeå, utförda hösten 1926; konstnärens sista stora arbete (Nils Palmgren, "Leander Engström", i serien "Svenska målare", 1939, avbildad helsida, sid 19). Palmgren skriver om dessa (sid 127):
”Under mycket ohälsosamma förhållanden utförde Engtröm under hösten 1926 en svit fresker för Umeå frimurarorganisations räkning. I närmast etruskisk anda gav han här utlopp åt en högst egendomlig och personlig drömvärld. Den nya sakligheten var nu övergiven och romantiken blommade åter rikt. Det är en hög luft som sveper kring dessa fresker och något påtagligt nytt har kommit fram i hans måleri. Mer än någon gång förr i Engströms produktion äro form och färg här endast medel. Inför konstnärens verk har jag aldrig förr frestats att använda ordet fascinerande. De syner, som man möter i de vindlande, mörka gångarna i detta egendomliga hus tvinga en dock att använda detta ord”.
Trots att Engström i den aktuella fresken avbildat en kvinna, anser Palmgren att figurens ansikte visar Engströms egna anletsdrag (idem.):
”Mest gripande är en ensam kvinnofigur i en nisch, en hög, smal gestalt med en vit mantel i fladdrande drapering kring axlar och hår, som står som en gloria kring huvudet. I denna figur har Engström nått fram till en verkligt mural monumentalitet. Det, som dock griper en mest, är det förklarade och mystiken kring gestalten, vilken trots sin kvinnliga kropp otvivelaktigt är ett självporträtt. Man får här en aning om vad denne nu fyrtioårige målaren skulle kunnat komma till och otvivelaktigt ville komma till på andra sidan sin nödtvungna naturalism".
Till skillnad mot fresken med samma motiv, har Engström i den aktuella målningen införlivat moln på himlen och sinnrikt placerat dem så att de framstår som del av kvinnans fladdrande drapering. Det är rimligt att antaga att Engström för denna kvinnofigur låtit sig inspireras av Sandro Botticellis ”Venus födelse”, från c. 1486, i Uffizierna i Florens. Engström vistades periodvis i Italien på 1920-talet.
Den aningen mörkare blå färgen på figurens högra sida, är en av konstnären utförd övermålning, s. k. Pentiment, d.v.s. förändring.
Mer om Leander Engström
Per Leander Engström var en svensk bildkonstnär född i Ytterhogdal. Han studerade för Henri Matisse i Paris och vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm. Engström var med i konstnärsgruppen De unga tillsammans med bland andra Isaac Grünewald och Tor Bjurström. Engström fann inspiration hos Paul Gauguin, Vincent van Gogh och Paul Cézanne. Leander Engström är far till konstnären Tord Leander Engström. Leander Engström gick i Osslunds fotspår och fängslades av Lapplands överväldigade naturscenerier, som han skildrade med fauvismens former och färger. Målningarna från 1912-1915 – landskap, stilleben och naket – är harmoniska och känsliga, uppbyggda enligt Cézannes principer i diskreta, svala färger. Åren 1916-1919 kan ses som hans mest expressionistiska period. Svepande linjer, stora stiliserade plan och starka klara färger domineras av hans karaktäristiska kallgröna. 1920-1922 vistades han i Italien för att studera ungrenässansen. Under den tiden närmade han sig den nya sakligheten. Leander Engström var en av de mest betydande bland Matisseeleverna.
Läs mer
