Edvard Bergh
EDVARD BERGH, olja på duk, a tergo signerad/inskriberad Ed. Berg.
Flodlandskap, solnedgång. 26,5 x 37,5 cm.
Ställvis obetydlig krackelyr.
Proveniens
Köpt på auktionen efter Edvard Bergh av professor Gustaf (1842-1919) och fru Anna Retzius; deras donation till Kungliga Vetenskapsakademien; av dem såld 2013.
Gustaf Retzius (1842-1919) följde i sin berömde fars fotspår, Professor Anders Retzius (1796-1860) och kom att bli en av rasbiologins centralgestalter. Han nominerades 23 gånger till Nobelpriset i fysiologi eller medicin, men fick aldrig priset. Han blev 1871 docent i anatomi vid Karolinska Institutet och 1877 innehavare av en för honom inrättad e. o professur i histologi. Han utnämndes 1889 till ordinarie professor i anatomi.
Redan följande år tog han emellertid avsked, men fortsatte att ägna sig åt forskning finansierad av sin hustru, Anna, f. Hierta (1841-1924), dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Som största aktieägare i tidningen övertog Retzius i december 1884 ledningen av tidningen, som han i liberal riktning redigerade till och med 1887. Genom sin hustrus stora förmögenhet kom de att finansiera flera vetenskapliga och sociala initiativ. Anna Retzius bildade 1873 Föreningen för gift kvinnas äganderätt tillsammans med Elen Anckarsvärd, men var också initiativtagare till en rad organisationer, utbildningsinstitutioner och sociala åtaganden. I januari 1887 öppnade hon Sveriges första arbetsstuga i Stockholm. Det var en plats dit de fattigaste arbetarbarnen kunde komma på eftermiddagarna och få tillsyn samt lära sig att tillverka borstar och skurtrasor, sticka, virka och stoppa strumpor, väva trasmattor, knyppla, laga skor, snickra enklare möbler, slöjda skärbrädor med mera. Verksamheten växte till fler än 100 stugor över hela landet. Hennes väninnan lärarinnan Sofi Nilsson hjälpte till med att 1889 starta en skolköksutbildning för flickor, som lagade maten åt arbetsstugorna. Samma år tog Anna Retzius initiativ till upprättande av förbättrade arbetarbostäder efter Ocatavia Hills system.
Under åren 1904-21 donerade paret Retzius regelbundet verk ur sin omfattande konst- och manuskriptsamling till Kungl. Vetenskapsakademien, i vilken Gustaf Retzius var medlem mellan åren 1901-1919 (Handlingar rörande donationer av Gustaf och Anna Retzius till K. Svenska Vetenskapsakademien 1904-1921, 1925).
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm (enligt utställningsetikett a tergo).
Övrig information
På spännram a tergo inskriberad i blyerts: ”Tillhör Prof. G. Retzius” samt i svart färg: ”Tillhör Fru A. Retzius” / ”Edvard Berg köpt på auktionen efter honom”.
Utförd en plein air.
Målningen är troligtvis identisk med en målning Bergh omnämner i ett brev till Johan Christoffer Boklund 1877 från Ronneby-trakten i Blekinge (Viggo Loos, "Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-1885", 1935, sid 36):
”Bl. a. var jag en afton på en höjd så ett lätt regn strök öfver horisonten, solen sken tillika på mellanplanen af den vackra utsigten och belyste landskapet på det präktigaste. Tillfälligtvis hade jag färglådan med mig så att jag kunde göra en skiss af effekten, och så fort jag kommer hem till Stockholm skall jag göra en tafla derav.”
Edvard Bergh är mest känd för sina björkskogs-skildringar hämtade ifrån Mälardalen. Dessa är oftast utförda i stort format, varför de målades eller fullbordades i hans ateljé. Hans landskapsmålningar är vanligtvis uppbyggda kring horisontal- och vertikallinjer. Horisonten, ofta med ett speglande vatten i förgrunden, är lågt placerad. Ljuseffekterna är ingående studerade.
Konsthistorikern Axel L. Romdahl ansåg Edvard Bergh vara en av de banbrytande konstnärerna i svensk landskapskonst ("Svensk natur och svensk konst", i Svenska Turistföreningens jubileumsutställning, Liljevalchs Konsthall, 22 feb-17 mars 1935, ss. 3-4).