Gustaviansk

Enligt given uppgift har soffan tillhört general Carl Johan Adlercreutz på 1800-talet. Därefter ägdes soffan av Vähäkyrös kyrkoherde Oskar Forsman samt av hans släkt ända in på 1900-talet. Restaurerad 1970 av möbelsnickaren E.A Wihonen enligt signatur på ryggen (Rest. 1970 EAW). Plymåerna framställdes av Finska handarbetes vänner. Tyget är formgivet av Lea Eskola.

Den gustavianska tiden varar mellan cirka 1775-1810. Möblerna får då till skillnad från Rokoko stramare konturer. Benen blir raka och avsmalnande. Färgerna blir svalare och går i mestadels grågrönt och gråblått. Typiskt för den gustavianska tiden är intarsia, inläggningar med medaljonger och klassiska bårder. Stolarnas ryggbrickor har ofta raka spjälor eller ett svängt spjälknippe och de finare stolarna har en stoppad rygg med dekor av rosenknopp i krönet. Betydande detaljer är också en blomma, ”fleuron”, som ofta sitter i sarghörnen, bladstavsdekor och festonger av blad, blommor eller frukter. Åren mellan 1785-1810 brukar kallas den sengustavianska tiden och kännetecknas av en stram klassicism. Rik intarsiadekor blev ersatt av slät och mörk mahogny med eleganta mässingsbeslag och lister.