Wilhelm Kåge
Servis, 84 delar, "Liljeblå", Gustavsberg
Bestående av:
2 runda terriner, diameter 26 cm.
1 oval terrin, längd 32 cm
7 ovala uppläggningsfat, längd 25 - 41 cm.
2 runda uppläggningsfat, längd 32 samt 37 cm.
1 pastejform, längd 28 cm.
4 ovala skålfat, längd 22 - 30 cm.
1 skål, diameter 13 cm.
1 oval skål på fot, längd 23 cm.
1 uppläggninsfat med hänkel, längd 23 cm.
1 äggfat med kupa, längd och bredd 22 cm.
1 smörask med lock, längd och bredd 13 cm.
1 senapsskål med lock, höjd 9 cm.
2 saltkar, längd 5,5 cm.
3 ströare för socker, salt och peppar, höjd 12 samt 7 cm, på bricka, längd, 18 cm.
3 kannor, höjd 14 - 15 cm.
2 äggkoppar, höjd 6 cm.
1 kaffekanna, höjd 20 cm
1 tekanna, höjd 14 cm.
1 sockerskål med lock, 14 cm.
1 gräddsnipa, höjd 9 cm.
3 tekoppar, diameter 11 cm, med fat, diameter 16 cm.
7 djupa tallrikar, diameter 25 cm.
6 djupa tallrikar, diameter 22 cm.
12 tallrikar, diameter 25 cm.
13 tallrikar, diameter 21 cm.
4 tallrikar, diameter 18 cm.
1 tallrik, diameter 16 cm.
Nagg, skador.
Formgivare
Wilhelm Kåge var en svensk konstnär och keramiker. Kåge är känd för sin keramik för Gustavsbergs porslinsfabrik, där han var konstnärlig ledare 1917–1949. Kåge studerade från 1910 under Carl Wilhelmsson på Konsthögskolan Valand i Göteborg samt senare under Johan Rohde i Köpenhamn där han lärde känna Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och blev närmare bekant med den moderna konsten. Han studerade grafisk konst i München och började sin konstnärliga yrkesverksamhet med att utforma affischer för teatrar och utställningar mm. Kontakten med Gustavsberg förmedlades genom Svenska Slöjdföreningen, då Gustavsberg behövde nya produkter för Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Han kom att rita ett 30-tal olika serviser men också konstgods, färgglada fajanser, stengods och olika konstgodsserier som Carrara, Surrea och Våga. År 1942 startade Kåge tillsammans med Stig Lindberg Gustavsbergs Studio som kom att bli ett slags estetiskt laboratorium för konstgods.
På Stockholmsutställningen 1930 presenterade Kåge Gustavsbergs blivande försäljningssuccé ”Argenta”, en konstgodsserie främst glaserad i grönt men även i rött, blått, brunt och celadongrönt och målad med olika silverdekorer efter Kåges skisser. Argenta blev mycket populärt och tillverkades ända in på 1970-talet. På Stockholmsutställningen presenterades även det kraftfulla stengodset ”Farsta” vilket blev det som kom att ligga Kåge själv närmast om hjärtat och som han fortsatte att experimentera med hela livet. Pjäserna blev allt bättre med åren och de mest imponerande och många av mest eftersökta föremålen skapade Kåge under 1950-talet.