Sweriges rikes lag gillad och antagen på riksdagen åhr 1734. (Exemplar med Domarreglerna och ”Tilökning på registret”.)

Stockholm, Hartwig Gercken, 1736. 4:o. (19,5 x 15,5 cm). [28] + 416; + [90] (av 92, utan titelbladet till Domarreglerna); + 114 sid.

Risigt och söndrigt samtida skinnband, pärmarna buckliga, för- & eftersättsbladen med rik gammal beklottring i svart bläck, liksom titelbladets baksida och sista bladet av registret, en del samtida marginalanteckningar, sista bladet med liten bortklippt bit nedtill med förlust av några ord på näst sista sidan av registret, inlagan med ett par revor. Genomgående svag fuktrand nedtill, Domarreglerna och Tilökning på registret med återkommande stor fuktläck, boken med svag källardoft.

Första upplagan av lagboken. Ett exemplar i dåligt skick, vilket dock i någon mån uppvägs av den fina proveniensen, ity boken tillhört juristen Olof Rabenius (1730-1772), som tecknat sitt namn kalligrafiskt i 13-årsåldern 1743 på främre spegeln (Olaus Ingellson Rabenius) och igen, i ngt mognare ålder, på titelsidan (Olof Ingelsson Rabenius). Även klottret kan vara hans (men kanske inte där det verkar stå ”Johana [!] Gustava”, och även namnet Jonas Forsman förekommer i svart bläck).

Wikipedia skriver om Rabenius bl. a. att han ”var en mångkunnig och skarpsinnig jurist, som lämnade värdefulla bidrag till den juridiska vetenskapens lyftning och utveckling i Sverige. Han åtnjöt stort anseende även i utlandet, varom man har ett vittnesbörd däri att professor Michaelis i Göttingen till honom dedicerade sitt 1769 utgivna arbete "Mosaisches recht". Med skarpsinnighet förenade Rabenius allvarligt forskningsnit och var också en framstående praktisk jurist. Hans inflytande på vetenskapen var därför betydande och skulle varit ännu större, om han publicerat sig på ett mera åtkomligt sätt än genom det lätt förspridda katedertrycket. Utom av hans många disputationer, de flesta på latin, där han med kritisk skärpa bidrog till utvecklingen av den svenska juridiken och kännedomen om dess historia, upptogs hans litterära verksamhet av ett träget samlande av författningar rörande justitieväsendet, vilket lagverk han 1765 av rikets ständer fått i uppdrag att bringa till stånd, men som han blott hann påbörja”.

.