Liss Eriksson
LISS ERIKSSON, skulptur i brons. Signerad och numrerad 2/5. Gjutarstämplar cire perdue Valsuani.
"Marie-Claire". Äldsta dotter till skulptören Jean Osouf. Höjd 67 cm. Medföljande sockel i trä. Höjd 130 cm.
Obetydligt slitage. Sockeln med sprickor.
Övrig information
Efter andra världskrigets slut blommade nya konstriktningar ut i Sverige. År 1947 visades utställningen Ung Konst på Färg och Form. Detta blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män, som kom att bli synonymt med konkretisterna. Utställningen dominerades av måleri - Liss Eriksson var en av två skulptörer. Samma år reste Liss, på stipendium, till Paris tillsammans med sin fästmö och blivande hustru konstnärinnan Britta Reich-Eriksson (född 1918) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens. Studieresan i Frankrike kom att vara i fem år. Osouf kom att bli en nära vän och hans barn fick ofta stå modell för Liss.
Konstnär
Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm. Han började studera för att bli arkitekt Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt dem året därpå för att studera vid konsthögskolan 1939-44 för Nils Sjögren och Eric Grate.
År 1947 deltog han tillsammans med bland annat Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män. Därefter reste han till Paris tillsammans med sin hustru konstnärinnan Britta Reich-Eriksson (född 1918) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens och blev kvar där till 1951, då han flyttade hem till Stockholm och övertog faderns ateljé.
Liss Eriksson influerades tidigt av den franska skolan, Aristide Maillol och Henri Laurens, men även av schweizaren Alberto Giacometti. Det var framför allt den enskilda människan som kom att spela en central roll i hans konstnärskap.
Läs mer