Gustav Fjæstad var en mycket mångsidig konstnär. Som bildkonstnär är han mest känd för sina vinterlandskap, men han målade vid alla årstider och var bland annat mycket skicklig på att skildra vatten. Vid sidan om sitt stafflimåleri designade han möbler och förlagor till textila arbeten, vilka senare vävdes till gobelänger av hans systrar. Till dem som särskilt uppskattade Fjæstads konsthantverk hörde bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel. Han beställde en hel möbelgrupp och flera vävnader till sin privata villa på Djurgården i Stockholm, idag Thielska galleriet, där de fortfarande finns att beskåda.
Fjæstad hade även viss erfarenhet av offentliga beställningsuppdrag sedan han i sin ungdom assisterat Bruno Liljefors i hans arbete med det stora dioramat i Biologiska museet i Stockholm.
Under 1890-talet tillhörde Fjæstad för en tid Konstnärsförbundet och han deltog gärna i deras utställningar. Hans bidrag var då vanligen präglade av tidens nationalromantiska ideal: starkt stiliserade vinterlandskap skildrade i stämningsfullt skymningsljus. Efter att Fjæstad flyttat permanent till Värmland, där han blev den ledande gestalten i konstnärskolonin vid sjön Racken, begränsades hans möjligheter att engagera sig i förbundet, men han uppmuntrade sina kolonikamrater, bland andra Björn Ahlgrensson, Bror Lindh och Fritz Lindström, att skriva in sig vid Konstnärsförbundets skola. Även Maja Hallén, hans hustru, hade en tid varit elev i skolan.