Ett urval av Daniel Östmans många uppmärksammade och internationellt omskrivna heminredningar.

Intervju med Daniel Östman, inredningsdesigner

Daniel Östman, en av Sveriges mest framstående inredningsdesigners, internationellt uppmärksammad och prisbelönt för sina stilsäkra hem. Daniel Östmans inredningar karaktäriseras av kvalitet, kontinuitet och en förkärlek till trä, vikväggar och lampskärmar. I nedan intervju berättar han om betydelsen av Jean-Michel Franks arbete, det som skaver och hur man hittar modet att stanna där man är och göra samma sak om och om igen.

Vad har du för relation till vintage design och hur använder du den typen av objekt i ditt arbete?
Möbler är viktiga för mig, de var min ingång till det här yrket. Min utbildning handlade om möbeldesign och möbelhantverk. Och mina första kärlekar var snarare till enstaka möbler än hela inredningar. Idag är det tvärt om. Jag försöker ofta blanda in vintage möbler i mina inredningar, det blir bättre när inte allting är nytt. Men det största fördelen med äldre möbler och objekt är att dom ofta är av en skyhögt högre kvalitet än den vi finner i många av dagens möbler, i utförandet såväl som i design, att rita möbler är svårt. Känslan att öppna en på kantgångjärn hängd cellulosalackerad fanerad skåpdörr med blindträ av korsfanerade lameller går helt enkelt inte att jämföra med en lackad mdf lucka på grytgångjärn.

Hantverksskicklighet i materialval, konstruktion, uppbyggnad och ytbehandlingar är tyvärr något som gått förlorat idag när arbetstid blivit dyrare än guld, och vinsten blivit viktigare än produkten. Jag är verkligen ingen som önskar mig bakåt i tiden, men vi måste vara ärliga och erkänna att vi förlorat en del på vägen. Bodil Malmsten uttryckte det så bra: ”Det var inte bättre förr, men det här är sämre” (Hon pratade om Posten)

Finns det något som påverkat dig och din syn på form och inredning? Hur visualiseras det i dina inredningar?
Jag minns att jag strax efter att jag slutat skolan fick tag i en bok om Jean-Michel Frank som förändrade min syn på möbler men framförallt inredning. Från den traditionellt träiga lite gubbigt avgudande synen vi har på våra möbelklassiker som Malmsten, Jacobsen, Mogensen, Mathsson och dom andra. Dom poserar eller viftar med pekpinnar, uppfostrande sittkurvor, optimerad produktion eller teoretiserande färgläror.

Här fanns en man som med oklanderlig precision klädde av och skalade av rummets beståndsdelarna till det oumbärliga och väsentliga. Och byggde sedan upp allt igen med en oklanderlig smak, excellent hantverk, nyfikenhet i materialval och känsla. Känsla för kompositionen av rummet som helhet utan att delarna i sig sticker ut och stör. I Jean-Michel Franks värld verkade det som att det var okej att det bara var väldigt och vackert och fint. För mig var det en viktig pusselbit. Där ville jag vara. Det är lyx på riktigt och något jag hela tiden söker, cirkulerar kring och försöker hitta i mitt arbete.

Vad har du för trademarks, vilka material favoriserar du?
Jag älskar trä, jag är ganska kulört tror jag, jag älskar vikskärmar, heltäckningsmattor, uppställningar och stora gester; och ja, jag älskar lampor med lampskärm. Men jag gillar även det som skaver. Att medvetet göra något som är fel kan ofta vara väldigt rätt. Jag lever efter mottot Är det fint så är det fint, även om det är fult. Att ställa en vikskärm som delvis täcker ett fönster med fantastik utsikt kan både utsikten och skärmen vinna på. Att måla en mörk korridor i en ännu mörkare kulör, eller att ställa en för stor soffa i ett för litet rum. Hemma har jag tex en flygel i mitt bibliotek vilket gör att ingen annan möbler får plats där, och jag kan inte ens spela piano. Men det är ett grymt biblioteksbord.

Hur lyckas du behålla en sådan stringens och tydlig stil i ditt arbete med att skapa framförallt personliga och unika hem?
I relationen med kunden så handlar allt om förtroende. Jag skapar ju deras hem, inte mitt. Men deras drömmar och idéer passerar genom ett filter som är jag. Det filtret är kärnan i vad jag tror på, mitt förhållningssätt och värdegrund. Det tar lång tid att bli bra på det man gör. I backspegeln skulle jag säga minst 10 år. Det gäller att hitta lugnet och modet att stanna där du är och göra samma sak om och om igen. Tidigare har jag kanske försökt förnya mig själv mer än vad jag behöver, som en klåda eller rastlöshet. Det handlar om magkänsla och den får du inte lära dig i skolan eller av någon annan. Den utvecklar du själv och den förfinas genom dina misstag.

Inredning kan vara många saker. Men för mig handlar inredningsdesign om att skapa en dröm om vem du är eller vad du vill att ditt hem skall vara. Den behöver inte vara helt sann, det är en dröm, en idé. Sen följer du den drömmen med stort självförtroende och magkänsla, utsökta material och precision i hantverket. Skit i trender och vad andra skall tycka, det är din dröm. Och om du sen inte gillar det; ändra. Det är ändå bara inredning.

Daniel Östmans personliga favoriter som såldes på vårens Modern Art + Design auktion: