Den friska modellakten "Småländska" torde vara utförd i samband med en av Anders Zorns sommarseglingar i Stockholms skärgård. Kvinnan avbildas på en av Sandhamns stränder, och stenfyren på Korsö skymtas i fonden – samma bakgrund som syns i den vida spridda och omtyckta etsningen ”Svanen” från samma år. I den svenska skärgården fann Zorn en miljö som erbjöd både isolering och en särskild typ av nordiskt ljus. Betraktaren möter här den mogne Zorns tolkning av temat "naket i det fria". Hans Henrik Brummer, vilken kallar konstnärens sista måleriska fas för "ultima maniera", har påtalat hur perioden präglas av förenkling och en mer återhållen kolorit. De breda penseldragen och den reducerade skärpan i konturerna visar att konstnären själv har bytt blick på sitt måleri och sina motiv. Koncentrationen på motivets essens är i fokus för konstnären och precis som i andra verk i samma motivsfär har Zorn skapat en syntes mellan natur- och modellmåleriet.

I auktionens ”Småländska” framstår nakenmotivet mindre som en akademisk studie och mer som en sinnlig och existentiell bild av människan i naturen. Figuren är inte idealiserad i klassisk mening, utan närvarande, kroppslig och förankrad i ett specifikt ögonblick. Det varma skymningsljuset reflekteras i kvinnans sommarhy och himlen färgas i ett spektrum av kulörer.

Trots att den ”moderna” konsten hade börjat bryta igenom vid den här tiden och kritiken stundtals var avvaktande kunde Zorn glädjas åt att han inför den stora publiken framstod som en nationalmålare. Zorns motiv var fortsatt eftertraktade och samlare och köpare stod alltjämt på kö. När Liljevalchs konsthall i Stockholm stod färdig våren 1916 fick de tre förgrundsgestalterna för sekelskiftets måleri Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors äran att inviga utställningslokalerna. Auktionens målning ”Småländska” fick en självklar placering bland Zorns utvalda verk vid denna omtalade utställning.